Blyga barns delaktighet i förskolans verksamhet : Pedagogers syn på blyghet samt pedagogers strategier för ökad delaktighet

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger pratar om blyga barn i förskolans verksamhet, samt att ta reda på hur pedagoger uttrycker att de arbetar för att se till att de blyga barnen får den delaktighet de har rätt till. Tidigare forskning visar på att det finns brister i arbetet med blyga barns delaktighet i förskolans verksamhet. Målet med vår uppsats var att genom enkätstudier hitta en bredd i hur pedagoger i Sverige såg på samma ämne. Med hjälp av Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv har vi analyserat de datamaterial vi samlat in. Resultatet av datamaterialet visade att det fanns en stor variation i hur pedagoger såg och arbetade med blyga barn i förskolans verksamhet. När respondenterna beskrev blyghet och vad det innebär att vara blyg, gjorde de flesta detta utifrån vad som kan ses som ett kompensatoriskt perspektiv, dvs. de såg blyghet som en brist och ett personlighetsdrag som individen behöver förändra för att må bra och kunna vara en aktiv del av samhället. Samtidigt beskrev en övervägande del av respondenterna att de arbetar med strategier som går mer i linje med ett kritiskt perspektiv på blyghet, dvs. de såg blyghet som en konsekvens av omgivningen och miljöns utformning, och att det också är där förändringen ska ske. På så sätt kan vi se att det utformas ett dilemmaperspektiv, dvs. att det inte går att se ur enbart ett perspektiv. Studien visar att hur man förhåller sig till blyghet och blyga barn är en komplex fråga, som inte har en tydlig lösning.Betyg i Ladok 2022-06-05.