Bicycle data : an overview of available data for cycling research in Sweden

Digital information från cyklist, cyklar, hjälmar, GPS och träningsklockor med mera finns redan i stor utsträckning i samhället idag. Denna information används främst av cyklisterna själva för att till exempel följa upp sitt eller andras resultat på en viss sträcka. Samtidigt utför kommuner cykelräkningar vilka allt oftare sköts via slangar, eller kameror som digitalt redovisar resultat i realtid på kommunernas webbaserade kartor. Hur skulle all den information som redan samlas in på olika sätt idag kunna användas även inom forskning och drift och underhåll av cykelvägar för att skapa säkrare och tryggare cykling som samtidigt ger förutsättningar för fler att kunna och vilja använda cykeln som färdmedel? Inom ramen för strategiska projekt inom Cykelcentrum har en studie gjorts med syfte att gå igenom vilken typ av digital information som finns tillgänglig i samhället idag, hur datainsamling sker och kan göras med digitala insamlingsmetoder samt hur sådana mätningar skulle kunna komplettera traditionella cykelmätningar. En stor del av arbetet har också varit att undersöka vilka möjligheter som finns att analysera och visualisera de stora datamängder som detta genererar, bland annat genom att använda geografiskt informationssystem (GIS) och artificiell intelligens (AI). I rapporten belyses också olika typer av visualiseringsmöjligheter genom plattformar, kartor och interaktiva översikter så kallade dashboards, som skulle kunna användas för att samla data om cykling på en gemensam plats.Digital information from cyclists, bicycles, helmets, GPS and training watches etc. is already available to a large extent in society today. This information is mainly used by the cyclists themselves to, for example, follow up their or others' results on a certain distance. Additionally, municipalities perform bicycle counts, which are more generally being managed using wires, or cameras that digitally report results in real time on the municipalities' web-based maps. How could all the information that is already collected in different ways today also be used in research and operation and maintenance of cycle paths to create safer and more secure cycling that at the same time provides conditions for more people to be able and willing to use the bicycle as a means of transport? This study has been conducted as part of the framework for strategic projects within the Swedish Cycling Research Centre (Cykelcentrum), with the aim of reviewing the type of digital information available in society today, how data collection takes place and can be done with digital collection methods and how such measurements could complement traditional bicycle measurements. A large part has also been to investigate existing possibilities for analyzing and visualizing the large amounts of data that this generates, by for example using Geographical Information Systems (GIS) and artificial intelligence (AI). Within the research community it would be valuable to collect data in one commonly shared space and to be able to visualize their data. Different types of visualization possibilities such as platforms, maps and interactive dashboards are therefore described