Soil carbon sequestration in Swedish semi-natural grasslands: An opportunity for climate mitigation and biodiversity conservation? : A literature study of soil carbon sequestration in relation to biodiversity

The urgent issue with a changing climate has shed a light on the agricultural system and related climate mitigatory opportunities. One natural climate solution that has reached a lot of attention during the later years is carbon sequestrations in soils. The pedosphere, the outermost layer of the earth, constitute a great carbon pool and does therefore possibly provide big opportunities to adjust carbon levels in the atmosphere. Several measures can be utilized to enhance carbon levels in soils but could possibly imply additional negative impacts on other sustainability aspects. One of these are biodiversity, which are a trait strongly connected to semi-natural grasslands. This study therefore presents an overview of the knowledge regarding carbon sequestration on semi-natural grasslands, framed in a Swedish context. Conflicts and synergies between the climate aspect and other values of semi-natural grasslands are here investigated. Firstly, a lack of reliable Swedish data was identified and problems with extrapolating data from international studies regarding soil carbon sequestration were pointed out, especially in the context of semi-natural grasslands and biodiversity. The report shows that Swedish semi-natural grasslands have a low level of carbon sequestration and moreover a low opportunity to act as a climate mitigator. Biodiversity is often a more prioritized factor for these lands and often interpreted as a hinder for climate mitigatory measures. There are, however, possible opportunities to improve the climatic impact these lands have, depending on several aspects, but do often require a broad system perspective. Synergies between climate and biodiversity were difficult to identify except the questioned statement that grazers possibly could enhance soil carbon sequestration and at the same time provide biodiversity benefits. Conflicts were based on difficulties in implementation of sequestration enhancing measures since they often, locally, implied impoverished biodiversity. Klimatförändringar är ett aktuellt problem som även satt fokus på jordbrukets roll och dess möjligheter att minska dess koldioxidutsläpp och dämpa den globala uppvärmningen. En av de möjliga naturliga klimatlösningarna är att lagra kol i jorden. Pedosfären, jordskorpans yttersta skikt, är en stor kol-pool och utgör därför potentiellt en god möjlighet till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Det finns flertalet möjligheter att öka kolinlagringen i jorden men dessa kan dock innebära negativa konsekvenser av andra hållbarhetsaspekter. En av dessa är biologisk mångfald, som är något som naturbetesmarker är starkt kopplade till. Denna studie presenterar en översikt över kolinlagring i naturbetesmarker i en svensk kontext. Konflikter och synergier mellan kolinlagring och andra värden av naturbetesmarker tas även upp. Först kan det nämnas att det finns osäkerheter i data från svenska naturbetesmarker och att data av kolinlagring från internationella studier ofta är svåra att extrapolera till svenska marker. Det fanns även få studier som behandlade både klimatperspektivet och biologisk mångfald på naturbetesmarker. Rapporten visar även att svenska naturbetesmarker har en låg nivå av kolinlagring och därmed en låg möjlighet att agera som en mildrande faktor gällande ett förändrat klimat, där en anledning är den begränsande totala ytan som finns definierad som naturbetesmark. Däremot finns det möjligheter att förändra klimatavtrycket dessa marker genererar. I en sådan ansats bör man inkludera en rad olika faktorer och använda ett brett systemperspektiv för vidare analys. Synergier är svåra att identifiera, bortsett från en ifrågasatt åsikt om att betande djur potentiellt båda kan bidra till biologisk mångfald och öka kolinlagringen på den betande marken. Konflikter utgörs ofta av svårigheten att många potentiellt kolinlagrande åtgärder hade direkt negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden lokalt.