Att lämna sociala medier : om unga vuxnas maktkamper i det digitaliserade samhället

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för de svårigheter som unga vuxna upplever när de försöker begränsa sin användning av sociala medier och hur dessa svårigheter kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att unga vuxna använder olika strategier för att minska sin användning av sociala medier. Samtidigt befinner de sig i en dragkamp mellan att vilja begränsa sin användning ytterligare och en rädsla för att hamna utanför. När unga vuxna begränsar sociala medier uppstår svårigheter och konsekvenser såsom förlorad kontakt med vänner, förlorad tillgång till information och minskad kommunikation. I analysen används Habermas teori om systemets kolonisering av livsvärlden för att analysera hur sociala medier tränger in i den personliga sfären och påverkar det sociala livet. Detta fenomen understryker ett maktförhållande mellan individen och de sociala medieföretagen. Här används Foucaults perspektiv på makt och motstånd för att analysera de maktförhållanden som påverkar unga vuxnas användning och de strategier som tillämpas för att stå emot detta inflytande. Även i livsvärlden förekommer maktkamper av olika slag; eftersom den höga användningen har blivit norm i samhället skapas ett grupptryck från vänner, familj, arbetsgivare och klasskamrater, som också påverkar unga vuxnas användning.The purpose of this thesis is to better understand the difficulties experienced by young adults when they try to limit their use of social media, and how these difficulties can be understood from a power perspective. We have conducted eight qualitative interviews. The results show that young adults use different strategies to limit their use of social media. Still, they are caught in a struggle between wanting to limit their use further and a fear of missing out. Leaving social media means that they face a variety of consequences, such as loss of friends, communication, and access to information. In the analysis, Habermas’ theory colonization of the lifeworld is used to analyze how social media penetrate the personal sphere and affect social life. This phenomenon indicates a power relationship between the individual and the social media companies. Foucault’s perspectives on power and counter-power are here used to analyze how this exercise of power affect young adults’ use and the strategies used to resist this influence. There are also power struggles taking place in the lifeworld; due to social norms within the group, friends, family, employers, and classmates create a pressure on young adults to use social media