Sociala mediers integration i den verkliga världen : En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på ungdomar

Social media is today a part of daily life for adolescents, at the same time the mental illness is increasing among young people. The aim of this study is to examine high school students' experiences of how social media affects their self-esteem and mental health, the purpose is also to examine how counselors help adolescents who feel bad as a result of social media. A qualitative method was chosen where four adolescents aged 18-19 and two counselors were interviewed. The three theoretical starting points applied in the studies are the glass-self theory, dramaturgical analysis and social comparison theory. The results of the study showed that adolescents' comparisons with others on social media can affect self-esteem negatively, connected to adolescents' self-confidence and mood. The results also showed that adolescents' mental health was affected both positively and negatively by social media. Contacts, communication and unity such as social media was considered to have a positive effect on the mental health of young people. As young people's comparisons with people on social media that they thought were prettier, more fun or had a better lifestyle compared to themselves contributed to mental illness. The young people's dependence on and constant connection to social media as well as the demands that the young people experience on social media also had a negative effect on mental health. The results also showed that the counselors work a lot with conversations and in more serious cases the involvement of the principal, parents or the police may be needed.Sociala medier är idag en del av vardagen för ungdomar, samtidigt ökar den psykiska ohälsan hos unga. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars upplevelser av hur sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa samt vilka arbetssätt kuratorer använder för att hjälpa ungdomar som mår dåligt till följd av sociala medier. En kvalitativ ansats valdes där fyra ungdomar 18-19 år och två kuratorer intervjuades. De tre teoretiska utgångspunkter som tillämpats i studien är spegeljaget, det dramaturgiska synsättet, och social comparsion theory. Studiens resultat visade att ungdomars jämförelser med andra på sociala medier kan påverka självkänslan negativt kopplat till ungdomens säkerhet i sig själv och mående. Resultatet visade dessutom att ungdomars psykiska hälsa påverkades både positivt och negativt av sociala medier. Kontakter, kommunikation och sammanhållning som sociala medier ger upphov till ansågs påverka den psykiska hälsan positivt bland ungdomarna. Medan ungdomarnas jämförelser med människor på sociala medier som de upplevde var finare, roligare eller hade en bättre livsstil i jämförelse med dem själva bidrog till psykisk ohälsa. Ungdomarnas beroende av och ständiga uppkoppling till sociala medier samt de krav som ungdomarna upplever på sociala medier påverkade också den psykiska hälsan negativt. Resultatet visade också att kuratorerna arbetar mycket med samtal och i allvarligare fall kan det behövas inblandning av rektor, föräldrar eller polis.