Arbetsmiljö och hälsa i fokus – En lärande utvärdering om Örnsköldsviks pilotprojekt kring preventivt arbete för minskad sjukfrånvaro och mer välmående arbetsplatser

Örnsköldsviks kommun har under 2018-2021 bedrivit pilotprojektet Arbetsmiljö och Hälsa i Fokus i syfte att förebygga och minska korttidssjukfrånvaro och för att stödja en mer hälsofrämjande organisation. Arbetet har skett i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Forskningsinstitut RISE samt Previa som varit utförare för en del av insatserna. Föreliggande rapport utvärderar projektet och är tänkt att utgöra en läranderapport som illustrerar hur arbetet utvecklats under projekttiden, och sammanfattar de lärdomar som framkommit under projektets gång. Pilotprojektet har utvecklats löpande och anpassats efter de utmaningar och lärdomar som dykt upp under projekttiden. Pandemin har påverkat projektet både i det praktiska arbetet och vad gäller den på förhand uppsatta utvärderingsmodellen. Trots det finns det goda indikationer på att arbetssätten kan medföra en positiv påverkan på sjukfrånvaro och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utvärderingen visar att antalet nettodagar korttidssjukfrånvaro minskade jämfört med referensperioden under de första 16 månaderna fram till att pandemin slog igenom mars 2020. Det går inte att veta hur korttidsfrånvaron hade utvecklats under resterande projekttid utan pandemin. Men baserat på hypotesen som föranledde projektet och erfarenheter från andra håll finns det goda skäl att anta att projektets insatser visat sig effektiva för att minska korttidssjukfrånvaron i Örnsköldsvik. När det gäller insatsen Arbetsmiljöhandledare hade det varit önskvärt med en längre uppföljningsperiod för att kunna urskilja effekter både kopplat till sjukfrånvaro och för att få till ett större antal uppföljningsmätningar som underlag för att bedöma hur arbetsmiljön på berörda arbetsplatser utvecklats. Den ekonomiska kalkylen för projektet, som tar fasta på värdet av en korttidssjukfrånvarodag enligt Försäkringskassans beräkningsmetod, tyder på att insatserna på relativt kort sikt är självfinansierade. Det ska då beaktas att flera potentiella värden av en bättre arbetsmiljö inte tas med i kalkylen. Att kostnadsbesparingar kan realiseras så pass snabbt är ovanligt för sociala investeringar och pekar på värdet av att investera i systematiskt arbetsmiljöarbete. En utgångspunkt för arbetet är insikten att det behövs stödjande insatser på såväl individ- som organisationsnivå. Samtidigt har utmaningar med att förena dessa perspektiv i ett sammanhållet utvecklingsoch implementeringsarbete synliggjorts. Behov att utveckla kompetens i förändringsledning för att skapa ökad kapacitet i kommunens förvaltningar för att driva ständig utveckling kvarstår.I samarbete med SKR Uppdrag Psykisk Hälsa