Patientsäkerhetskultur inom ambulanssjukvården i Sverige : En enkätstudie

Tidigare studier visar att det finns en rädsla för repressalier vid rapportering av avvikande händelser, behov av att involvera samtliga nivåer i en organisation i förbättringsarbeten samt behov av att undersöka och utvärdera patientsäkerhetskultur kontinuerligt och verksamhetsspecifikt. Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Vårdskador orsakar ökat lidande för patienter och ökade kostnader för både patienter och samhället. Patientsäkerhetskultur består av attityder, värderingar och normer på en arbetsplats. Dessa återspeglar personalens förhållningssätt till patientsäkerhet och är specifik för varje verksamhet och varierar mellan olika grupper. Patientsäkerhetskultur inom svensk ambulanssjukvård kan ses som ett relativt outforskat område, vilket understryker behovet av att undersöka hur patientsäkerhetskulturen ser ut för att identifiera möjliga förbättringsområden och skapa förutsättningar för ett bra patientsäkerhetsarbete. Studiens syfte är att undersöka patientsäkerhetskulturen inom ambulanssjukvården i Sverige. Undersökningen inkluderar kliniskt verksam ambulanspersonal från ett urval av regioner med olika geografiska och demografiska egenskaper. Datainsamling har skett genom en validerad webbenkät som framställts av Sveriges Kommuner och Landsting ämnad för att mäta patientsäkerhetskultur inom hälso- och sjukvården. Enkäten består av 14 dimensioner inom patientsäkerhetskultur där varje dimension består av en eller flera frågor. I studien inkluderades 1811 ambulanspersonal, varav 410 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 22,6 %. Vår studie visar i stort sätt på liknande resultat som tidigare undersökningar inom patientsäkerhetskultur. Resultatet visade generellt låga resultatvärden i alla dimensioner utom samarbete inom den egna vårdenheten. Sämst fungerande var: benägenhet att rapportera händelser, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete och information och stöd till patient/närstående vid vårdskada. Dimensionen som var välfungerande var samarbete inom vårdenheten. För att undersöka skillnader i medelvärde och varians mellan det totala medelvärdet på enkäten och demografiska bakgrundsvariabler, utfördes T-test och envägs ANOVA. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan bakgrundsvariabler och det totalt medelvärde på enkätresultat