Formativ bedömning ur ett klasslärarperspektiv : Uppfattningar och praktiker

Aim: The aim of the study is to find out how primary school teachers understand the concept of formative assessment, how they apply assessments in teaching and what kind of support and resources that are needed to implement assessments in practice. This is to make any misconceptions visible and to gain insights into how much support teachers need to practice formative assessment in teaching. Studies show that formative assessment is a complex phenomenon, difficult to implement in practice. Misconceptions occur among primary school teachers and there seems to be a great need for support measures in the form of time, education and resources from the school. Method: The survey was conducted using semi-structured interviews. The participants in the survey consisted of seven Finnish-Swedish primary school teachers in grades 1-6, from three different schools. The results of the study were recorded, transcribed and analyzed using thematic analysis. Results and conclusions: The result of the study shows that primary school teachers have a wide perception and understanding of the concept of formative assessment. Despite this, class teachers tend to use formative assessment for summative purposes, which indicates that there is a limited understanding of formative assessment. The class teachers need to increase their understanding of formative assessment specifically in relation to the summative assessment. The results also shows that the primary school teachers are familiar with several different strategies for the formative assessment, but at the same time they need more practical knowledge about some formative strategies. The descriptions of the strategies did not always correspond to the basic ideas behind the formative assessment, which in turn shows that it isn’t that easy to implement formative assessments in practice. The study also shows that primary school teachers have a need for support and resources for formative assessment, especially primary school teachers with less experience. The primary school teachers especially experienced a lack of time and space to discuss the assessment with other colleagues in the school. The class teachers also wanted more courses and further training in the subject to get more practical tips on how to work with formative assessment. This in turn shows that the school is an important platform for the professional development of primary school teachers, especially in matters concerning assessment.Mål: Undersökningens mål är att ta reda på hur klasslärare förstår begreppet formativ bedömning, hur de tillämpar bedömningen i undervisningen och vilka stöd och resurser som behövs för att förverkliga bedömningen. Detta för att synliggöra eventuella missuppfattningar samt komma fram till insikter i hurudant stöd lärare behöver för att förverkliga formativ bedömning i undervisningen. Tidigare studier visar att formativ bedömning är ett komplext fenomen som är svårt att implementera i praktiken. Missuppfattningar förekommer bland klasslärarna och det tycks finnas ett stort behov av stödåtgärder i form av tid, utbildning och resurser från skolans sida. Metod: Undersökningen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i undersökningen bestod av sju finlandssvenska grundskolelärare i årskurserna 1-6 från tre olika skolor. Resultatet i undersökningen bandades in, transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Resultatet i undersökningen visar att klasslärare har en mångsidig uppfattning och förståelse av begreppet formativ bedömning. Trots detta tenderar klasslärarna att använda sig av formativ bedömning i summativa syften vilket tyder på att det trots allt förekommer en begränsad förståelse av formativ bedömning. Klasslärarna behöver därmed öka sin förståelse kring formativ bedömning speciellt i förhållande till den summativa bedömningen. Resultatet visar också att klasslärarna är bekanta med flera olika strategier för den formativa bedömningen samtidigt som de behöver mer praktisk kunskap kring en del formativa strategier. Beskrivningarna av strategierna motsvarade inte heller alltid grundtankarna bakom den formativa bedömningen vilket i sin tur visar att det inte är så lätt att förverkliga formativ bedömning i praktiken. Studien visar också att klasslärare har ett behov av stöd och resurser för den formativa bedömningen, speciellt klasslärare med kortare arbetserfarenhet. Klasslärarna upplevde speciellt brist på tid och utrymme för att diskutera bedömningen med andra kollegor i skolan. Klasslärarna önskade också mera kurser och fortbildningar i ämnet för att få mera praktiska tips på hur man kan arbeta med formativ bedömning. Det här visar i sin tur att skolan utgör en viktig plattform för klasslärarnas professionella utveckling, speciellt i frågor som berör bedömning