Does the criminal policy allow swedish prisons to work in accordance with their mission to decrease re-offending? : A content analysis study based on interviews with prison managers.

Uppsatsen syftade till att undersöka hur rådande beläggningssituation och olika kriminalpolitiska insatser har påverkat Kriminalvårdens arbete, hur förd kriminalpolitik har förhållit sig till Kriminalvårdens viktigaste mål att minska antalet återfall i brott samt hur detta kan påverka myndighetens framtida arbete. Detta genom fem semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdsinspektörer från olika anstalter, varpå kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultaten kopplades till tidigare forskning samt nyinstitutionell teori och rutinaktivitetsteorin. Med utgångspunkt i kriminalvårdsinspektörernas perspektiv framkom sammantaget att hårdare lagstiftning och utökade resurser till främst polisen - i enlighet med den kriminalpolitiska och mediala diskursen - har bidragit till Kriminalvårdens problematiska beläggningssituation. Detta då förd kriminalpolitik underlättade lagföring av fler personer, men Kriminalvården fick i sin tur inte tillräckliga resurser för att hantera dessa. Kriminalvårdens förutsättningar att hinna förse samtliga klienter med nödvändiga återfallsförebyggande insatser blev således begränsade. Majoriteten av kriminalvårdsinspektörerna uttryckte en oro över att Kriminalvården i framtiden ska präglas mer av förvaring än vård, vilket sannolikt skulle öka - snarare än minska - risken för återfall i brott.The purpose of this essay was to examine how the prevailing occupancy situation and criminal policy initiatives have affected the Swedish Probation Service, how the criminal policy relates to this authority’s most important goal of reducing re-offending, and how it can affect their future work. This through five semi-structured interviews with prison managers from different prisons, and the transcripts were analyzed through qualitative content analysis. The results was related to prior research, neo-institutional theory and the routine activity theory. Based on the prison managers’ perspective, the overall results showed that stricter legislation and increased resources for mainly the police has contributed to the Swedish Probation Service’s problematic occupancy situation. This because the pursued criminal policy made it easier to prosecute more people but the Swedish Probation Service was not given enough resources to handle these inmates. The authority therefore lacked the conditions to provide all inmates with necessary rehabilitation. The majority of the prison managers expressed concern that the Swedish Probation Service in the future will be characterized more by custody than rehabilitation, which most likely would increase - rather than decrease - the likelihood of re-offending