Physiotherapist´s experiences of injury management and return to play in Damallsvenskan

Abstract Background: Soccer includes quick turns, jumps and decelerations, which entails an increased risk of injury. Women are exposed to more long-term injuries than men. Physiotherapists who work with injury management and return to play need to take account factors from a biopsychosocial perspective. Purpose: The aim of this study is to explore physiotherapist's experiences of working with injury management and returning to play in Damallsvenskan, after common injuries in soccer. Method: A descriptive qualitative study based on five semi-structured interviews was applied. The content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results show that physiotherapist´s in Damallsvenskan experience that good communication between affected parties facilitates the work with injury management. The work includes considering risks, working with mental barriers and helping the player to be physically ready for recovery by treating the damaged tissue. Physiotherapists experience that different resources affect injury management. Conclusion: The physiotherapists describe how an important part of the work is to help the player to become physically ready for recovery by treating the tissue and working with mental barriers. Good communication facilitates cooperation within the team. The pressure to get players ready for a match in a short time includes considerations of risks, which is affected by work experience. Physiotherapists in Damallsvenskan experience that resources affect injury management. Furthermore, quantitative research should focus on whether an increased presence of physiotherapists in Damallsvenskan can reduce the risk of players injuring themselves again.Sammanfattning Bakgrund: Fotboll inkluderar snabba vändningar, hopp och inbromsningar, vilket medför en ökad risk för skador. Kvinnor utsätts för mer långvariga skador än män. Fysioterapeuter som arbetar med skadehantering och återgång till spel behöver ta hänsyn till faktorer ur ett biopsykosocialt perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med skadehantering och återgång till spel i Damallsvenskan, efter vanligt förekommande skador i fotboll. Metod: Studien är en deskriptiv kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Innehållet i intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att fysioterapeuter i Damallsvenskan upplever att en god kommunikation mellan berörda parter underlättar arbetet med skadehantering. Arbetet inkluderar övervägande av risker, arbete med mentala hinder och hjälpa spelaren att bli kroppsligt redo för återgång, genom att behandla den skadade vävnaden. Fysioterapeuterna upplever att olika resurser påverkar skadehanteringen. Konklusion: Fysioterapeuterna beskriver hur en viktig del av arbetet är hjälpa spelaren att bli kroppsligt redo för återgång genom att behandla vävnaden och arbeta med mentala hinder. En god kommunikation underlättar samarbetet inom teamet. Pressen att få spelare matchklara på kort tid inkluderar överväganden av risker, vilket påverkas av arbetslivserfarenhet. Fysioterapeuter i Damallsvenskan upplever att resurser påverkar skadehanteringen. Vidare bör kvantitativ forskning fokusera på om en ökad närvaro av fysioterapeuter i Damallsvenskan kan minska risken för spelare att åter skada sig.