Oskarp filmdialog : En språkanalys av filmdialogens förmåga att styra publikperspektivet

Denna studie handlar om oskarp filmdialog: filmdialog där orden inte kan uttydas auditivt. Sådan dialog kan konstruera ett publikperspektiv genom att antingen ge eller neka tillgång till filmens fiktiva händelser (se bl.a. Kozloff 2000, Horton 2013). Syftet med denna studie är att undersöka hur filmdialog görs oskarp och hur denna filmdialog styr publikperspektivet. I och med detta ansluter sig denna studie till tidigare forskning som undersöker filmpublikens förhållande till filmdialog (se bl.a. Bubel 2008, Alvarez-Pereyre 2011, Dynel 2011). Teori och metod tillhörande forskningsdisciplinen conversation analysis används selektivt för att undersöka detta ur ett publikperspektiv. Erving Goffmans ramverk för deltagande (1981) används även som förklaringsmodell. Forskningsmaterialet består av 56 excerperingar ur 11 svenska spelfilmer, utgivna mellan år 2008 och 2020. Resultaten visar att den existerande typologin över oskarp filmdialog behöver utökas med en ny kategori (primad oskärpa) samt att en och samma filmscen kan innehålla ett dynamiskt och föränderligt publikperspektiv som en konsekvens av hur filmdialogen är konstruerad. Filmdialog demonstreras därmed vara fullt kapabel till att styra publikperspektiv självständigt från övriga cineastiska resurser. Utöver detta uppmärksammar studien hur språkvetenskap arbetar tvärvetenskapligt och hur CA-verktyg kan användas för att representera icke-ratifierade deltagares perspektiv.