Den läkta staden : om platsspecifik förtätning av miljonprogrammets bostadsområden

Detta examensarbete handlar om förtätning av miljonprogramsområdet Almgården i Malmö. Det syftar till att pröva och reflektera över dagens förtätningsideal i förhållande till de stadsplaneringsideal som var rådande under miljonprogrammet. Idag, precis som då, står vi inför utmaningar med ökad bostadslöshet och stora renoveringsbehov i det befintliga bostadsbeståndet. Under miljonprogrammet löste man detta genom att exploatera storskaliga bostadsområden i stadens periferi medan vi idag vill minska stadsutglesningen och bevara jordbruks- och naturmark. Malmö stad har som uttalat mål att växa innanför yttre ringvägen för att motverka stadsutglesning och ”läka” staden genom att bygga bort fysiska och mentala barriärer. Förtätningen som stadsbyggnadsideal riskerar att leda till mörkare, trängre och mindre gröna städer när husen placeras tätare och blir högre. Stadsgrönska medför oumbärliga ekosystemtjänster som gynnar hållbar urban utveckling och skapar attraktiva och hälsosamma städer. Hållbar täthet är ett begrepp som UN-Habitat myntat och syftar till att effektivisera markanvändningen för att motverka stadsutglesning. Detta bidrar till minskade transportbehov och skapar bättre underlag för samhällsservice och offentliga stadsmiljöer. Landskapsarkitektens arbetsmetod används i examensarbetet för att analysera området och testa mig fram till förslag på hur Almgården kan förtätas. Metoden handlar om att ta sig an ett aktuellt och komplext ämne och självständigt sammanfatta detta i syfte att komma fram till en ny tolkning som löses i form av gestaltningsförslag. Processen att komma fram till gestaltningen är en viktig del av detta examensarbete och presenteras löpande. Resultatet visar att lyckad förtätning av miljonprogramsområden ska vara landskapsanpassad och ha bostadsnära integrerad grönska. Bristen på landskapsanpassning och bevarande av befintlig natur vid miljonprogrammets uppförande är ett problem som blivit hårt kritiserat. För att vara långsiktigt hållbar bör förtätningen vara platsspecifik och främja mobilitet, trygghet och grönska. Svårmätbara aspekter av förtätning som social och ekologisk hållbarhet bör spela lika stor roll som mätbara värden. Landskapsarkitektens arbetsmetod kan bidra till att lyfta betydelsen av svårmätbara värden och skapa visioner och målbilder för gestaltningen som helhet och sätta projektet i en kontext där landskap, kulturhistoria, ekologi, estetik och levnadsförhållanden får stå i centrum.The subject of this thesis is the planned densification of the area Almgården in Malmö which was built in the 1960s. It aims to test and reflect on today’s densification ideals in relation to the ideals that prevailed during the million homes programme in Sweden. Today, just like then, we face challenges with increased housing shortage and need for renovation in the existing housing stock. During the million homes programme, this was solved by exploiting large-scale residential areas on the outskirts of the city, while today we want to reduce urban sprawl and preserve agricultural and natural land. The city of Malmö aims to grow within the highway that surrounds the city to counteract urban sprawl and “heal” the city by removing physical and mental barriers. Densification as an urban planning ideal risks leading to darker, narrower and cities that lack urban green environments as the houses are placed more densely and become taller. Urban greenery entails indispensable ecosystem services that promote sustainable urban development and create attractive and healthy cities. Sustainable density is a concept used by UN-Habitat that aims for efficient land use to counteract urban sprawl. This helps to reduce the need of transport and create a better basis for community service and public urban environments. The landscape architect’s working method is used in this project to analyze the area and to come up with proposals for the densification of Almgården. The method enables taking on a current and complex subject and independently summarizing this in order to present a new interpretation that is solved in a design proposal. The process of designing is an important part of this thesis and is presented as a design diary. The results show that successful densification of this million homes programme-areas must be adapted to the existing landscape and the greenery should be integrated in the residential area. The lack of landscape adaptation and conservation of the existing nature in the construction of the million homes programme is a problem that has been heavily criticized. In order to be long-term sustainable, densification should be site-specific and promote mobility, security and greenery. Difficult-to-measure aspects of densification such as social and ecological sustainability should play as important a role as measurable values. The landscape architect’s working method can help to highlight the importance of difficult-to-measure values and create visions for the design as a whole and puts the project in a context where landscape, cultural history, ecology, aesthetics and living conditions are crucial