Vegetation design to bridge the gap between design and management : design proposal for a constantly changing Rostskogen in Hyllievångsparken

Det finns ett glapp mellan gestaltning och förvaltning till följd av att områdena historiskt behandlats som separata delar. Speciellt framträdande är glappet i grönområden med komplex utformning och lång utvecklingstid, som urbana skogar och woodland. Långsiktigt riskerar glappet att leda till grönområden med låga värden för människa och miljö, med visioner som aldrig blir verklighet. Ett projekt som utmanar traditionella synsätt på gestaltning och förvaltning är Hyllievångsparken i Malmö. Med konceptet ”Framtidens park blir aldrig färdig” ska parkens gestaltning och förvaltning präglas av ständig förändring. Projektet är intressant att studera för att förstå hur föränderlighet angrips i praktiken och hur relationen ser ut mellan gestaltning och förvaltning, framför allt i den skogslika delen av parken, Framtidsskogen. Arbetet syftar till att ge större förståelse för vad det innebär att gestalta för långsiktig föränderlighet som landskapsarkitekt. Vidare syftar arbetet till att föreslå hur landskapsarkitekter kan bidra till att brygga glappet i gestaltningen av flerskiktade woodland och presentera ett konkret exempel på hur ett sådant gestaltningsförslag kan utformas. En kombination av metoder har använts i arbetet, varav intervjustudie och litteraturstudie haft störst inflytande på resultatet. Resultatet visar att det är komplext att arbeta med föränderlighet som koncept, det kräver ett integrerat arbetssätt över professionsgränserna. Gestaltningen bör ta höjd för att glappet finns och att resurserna för förvaltning kan förändras. Därför bör gestaltningen vara sprungen ur en gedigen kunskap kring vegetationsbyggnad, vegetationsdynamik och skötsel av sådana system. Gestaltningen bör utgå från tänkta resurser för förvaltning i valet av planteringsmetod, planteringsavstånd och artvariation. En välbalanserad artsammansättning kan till viss del kompensera för bristande gallring, vilket gör artsammansättningen till ett kraftfullt verktyg i gestaltningen av flerskiktade woodland. Utifrån resultatet av arbetets första två frågeställningar presenteras ett robust gestaltningsförslag över ett flerskiktat woodland i Hyllievångsparken, Rostskogen. Gestaltningsförslaget utgår från tänkta resurser för skötsel och ambitioner med projektet. Gestaltningsförslaget rymmer såväl artsammansättning, planteringsavstånd, planteringsmetod, skötselstrategier och långsiktiga målbilder. Arbetet visar på flera möjligheter att som landskapsarkitekt arbeta för att brygga glappet i gestaltningen av ett flerskiktat woodland och lägga en stabil grund för vision att bli verklighet långsiktigt, långt efter att planerna lämnat ritbordet. Arbetet visar också på hur komplext det är att arbeta tvärvetenskapligt och att det krävs både gestaltare och förvaltare som engagerar sig i dessa frågor.There is a gap between design and management as a result of the fields being historically treated as separate parts. Particularly prominent is the gap in areas with complex design and long development time, such as urban forests and woodland. It's problematic because it risks long-term degradation of values in green spaces both for people and environment and visions that never become reality. A project that challenges traditional views on design and management is Hyllievångsparken in Malmö. With the concept "The park of the future will never be finished", the design and management of the park will be characterized by constant change. The project is interesting to study to understand how variability is attacked in practice and what the relationship between design and management looks like, especially in the forest-like part of the park, Framtidsskogen. The thesis aim to provide a greater understanding of what it means to design for variability as a landscape architect. Furthermore, the thesis aims to propose how landscape architects can contribute to bridging the gap in the design of multi-layered woodland and present a concrete example of how such a design proposal can be constructed. A combination of methods has been used in the thesis, of which interview study and literature study had the greatest influence on the result. The results show that it is complex to work with variability as a concept and that it requires an integrated approach across professional boundaries. The design should take into account that the gap exists and that the resources for management can change. Therefore, the design should be based on a solid knowledge of vegetation design, vegetation dynamics and management of such systems. The design should be based on intended resources for management when selecting planting method, planting distance and species variation. A well-balanced species composition can to some extent compensate for lack of thinning, which makes the species composition a powerful tool in the design of multi-layered woodland. Based on the results of the thesis first two research questions, a robust design proposal is presented over a multi-layered woodland in Hyllievångsparken, Rostskogen. The design proposal is based on planned resources for management and overall ambitions with the project. The design proposal includes species composition, planting distance, planting method, maintenance strategies and long-term target images. The thesis shows several opportunities to work as a landscape architect to bridge the gap in the design of a multi-layered woodland and lay a solid foundation for a vision to become a reality in the long term, long after the drawing board. The thesis also shows how complex it is to work interdisciplinary and that it requires both designers and managers who are involved in these issues