Regenerative agriculture : a contested open moment

Agriculture is both heavily impacted by climate change and responsible for greenhouse gas emissions causing climate change. Transitioning towards more sustainable agricultural practices is therefore imperative and requires new ways of thinking about agricultural knowledge and technologies. One rapidly emerging contender for how to transition to more sustainable agriculture is regenerative agriculture. Regenerative agriculture is far from a new idea. It involves ancient and diverse practices such as minimizing tilling soil in favor of cover crops and mimicking how wild animals graze. Over the past five years, it has seen a renaissance with a growing number of different actors showing interest in its potential for sequestering carbon and maintaining soil health. Despite this surge of interest, few studies have examined the underlying motives and ideals of farmers engaging in regenerative agriculture. This study aims to fill this gap and explore how Swedish regenerative farmers view the involvement of external actors, such as corporations, in regenerative agriculture. As attention to regenerative agriculture has grown, so have its political dimensions. Diverse ways of framing regenerative agriculture currently compete. Some view it as a farmer-led movement that can correct the weaknesses of industrial agriculture. Others see it as a chance for corporations and institutions to gain further control over rural environments. In other words, regenerative agriculture has become a contested concept. At stake is its claimed potential to support not only environmental sustainability but also equitable rural development. This study takes a political ecology perspective to consider how knowledge about regenerative agriculture is disseminated and legitimated, asking how this is reflective of power relations. Specifically, it asks who has the power to determine the future of regenerative agriculture. Empirical findings from interviews with farmers and analysis of discussions in internet forums show that too many farmers who adopted regenerative agriculture it is not only a farming system but entwined with ideological and social aspects. Farmer's enthusiasm for regenerative agriculture is matched by suspicious and cautious views on state and corporate intervention. The findings highlight the rather understudied farmer's point of view of regenerative agriculture. Farmer perceptions are important for external actors to understand when implementing frameworks and certifications. More generally, this thesis provides an understanding of how sustainability initiatives emerge through a combination of land managers, grassroots movements, and corporate actors.Jordbruket är både kraftigt påverkat av klimatförändringar och en bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser som förorsakar klimatförändringar. En övergång till mer hållbara jordbruksmetoder är därför nödvändig och kräver nya sätt att tänka om jordbrukets kunskaper och teknologier. En snabbt växande utmanare för hur en övergång till ett mer hållbart jordbruk skulle kunna ske är regenerativt jordbruk. Regenerativt jordbruk är långt ifrån en ny idé. Det involverar uråldriga och diversifierade metoder som till exempel att minimera plöjning till förmån för täckgrödor och att hålla tamboskap efterliknade hur vilda djur betar. Under de senaste fem åren har det skett en sorts renässans med ett ökande antal olika aktörer som visar intresse för det regenerativa jordbrukets potential för att binda kol och bevara jord hälsa. Trots detta ökade intresse har få studier undersökt de bakomliggande motiven och idealen för jordbrukare vilka ägnar sig åt regenerativt jordbruk. Denna studie syftar till att fylla denna lucka och att undersöka hur svenska regenerativa lantbrukare ser på externa aktörers, såsom företags, engagemang i regenerativt jordbruk. I takt med att uppmärksamheten på det regenerativa jordbruket har ökat, har också dess politiska dimensioner expanderat. Olika sätt att utforma och förstå regenerativt jordbruk konkurrerar för närvarande. Vissa ser det som en lantbrukarledd rörelse som kan rätta till problemen det industriella jordbruket har skapat. Andra ser det som en chans för industriellt jordbruk och företag att få ytterligare kontroll över landsbygdsmiljöer. Med andra ord har regenerativt jordbruk blivit ett omtvistat begrepp. På spel är således regenerativt jordbruks möjliga potential att främja inte bara miljömässig hållbarhet utan också en hållbar landsbygdsutveckling. Denna studie tar ett politiskt ekologiskt perspektiv för att undersöka hur kunskap om regenerativt jordbruk sprids och legitimeras och hur detta reflekteras i maktrelationer. Specifikt frågar denna studie vem som har makten att bestämma framtiden för regenerativt jordbruk. Det empiriska materialet från intervjuer med lantbrukare och analys av diskussioner på ett internetforum visar att för många lantbrukare som anammat regenerativt jordbruk är det inte bara ett jordbrukssystem, utan det är sammanflätat med ideologiska och sociala aspekter. Lantbrukarnas entusiasm för regenerativt jordbruk stämmas med misstänksamhet mot statliga- och företagsintressen i regenerativt jordbruk. Resultaten i denna studie belyser det relativt understuderade jordbrukarnas perspektiv på regenerativt jordbruk. Lantbrukares perspektiv är viktiga för externa aktörer att förstå och för att kunna implementera ramverk och certifieringar på ett lyckat sätt. Mer generellt ger denna studie en förståelse för hur hållbarhetsinitiativ uppstår genom en kombination av markförvaltare, gräsrotsrörelser och företagsaktörer