Betes- och utfodringsstrategier för förbättrad juverhälsa i samband med värmestress

Värmestress hos mjölkkor definieras av en oförmåga att bibehålla normal kroppstemperatur, vilket leder till nedsatt produktion och djurvälfärd. Sommaren 2018 uppmärksammandes som en av de varmaste perioderna i Sverige sedan 1951 och påföljderna för svenska mjölkföretagare var kännbara. Negativ påverkan av värmestress på produktionsresultat och djurhälsostatistik har dock även uppmärksammats till följd av mer normalvarma somrar. Forskare förutspår att rådande klimatförändringar kommer att leda till fler och allt intensivare värmeböljor. Syftet med denna studie var att identifiera framgångs- och riskfaktorer med avseende på juverhälsa under varma perioder. Målet var att skapa en grund för en adekvat rådgivning för förebyggande juverhälsoåtgärder gällande utfodrings- och betesstrategier till svenska mjölkproducenter. Studien baserades på 45 telefonintervjuer med mjölkföretagare. Intervjuerna innehöll frågor om lantbrukarens upplevelser av extremväder, utfodringsstrategier, betesstrategier, juverhälsa och mjölkningssystem. Gårdarna som inkluderas i studien har baserats på produktionsdata hämtat från svenska kodatabasen. Resultat från månatliga provmjölkningar har använts för att beräkna medelcelltal för respektive gård under en sommarperiod (juni-september) samt en vinterperiod (jan-april). Vidare beräknades för varje gård en genomsnittlig proportionell differens för att uppskatta sommarperiodens effekt på juverhälsan i förhållande till vinterperioden. Olika åtgärders effekt på gårdars genomsnittliga celltal sommartid samt genomsnittliga proportionella avvikelse mellan medelcelltal under sommar och vinter, har jämförts och analyserats med hjälp av t-test. Resultatet visar att gårdar som har en uttalad strategi för att upprätthålla foderintaget under varma perioder differentierar mindre från gårdens genomsnittliga celltal jämfört med gårdar som saknar en uttalad strategi. Tillsats av propionsyra i samband med ensilering av gräset är en åtgärd som påvisats vara en framgångsfaktor. Det genomsnittliga celltalet för gårdar som använde sig av propionsyra var under sommaren 184*10³ celler/ml vilket motsvarade en genomsnittlig ökning på 6 % jämfört med vinterperioden. Gårdar som inte tillsatte propionsyra hade medelcelltalet 241*10³ celler/ml med en 33 % genomsnittlig ökning jämfört med vinterperioden. Vidare visades att gårdar med en lägre utfodringsfrekvens (1-6 utfodringar per dygn) i större utsträckning lyckades upprätthålla sin genomsnittliga juverhälsa under sommaren jämfört med gårdar som utfodrade med högre frekvens (7-12 utfodringar per dygn). En högre utfodringsfrekvens gav en i genomsnitt 46 % proportionell ökning av medelcelltalet sommartid jämfört med 14 % hos gårdar med lägre utfodringsfrekvens. Dock observerades ingen signifikant skillnad mellan grupperna sett till genomsnittligt celltal under sommarperioden. Om betestillgången är fri eller begränsad till olika tider på dygnet verkar inte ha någon avgörande betydelse för att undvika värmestress sommartid. Resultatet pekar på att andra åtgärder, alternativt kombinationer av andra åtgärder, är av större betydelse för juverhälsan än själva betesstrategin. Sammanfattningsvis indikerar studiens resultat att enskilda åtgärder har varierande effekt på olika gårdar. För adekvat rådgivning krävs ett helhetsperspektiv där man tar hänsyn till kombinationer av olika åtgärder och förutsättningar, varvid den bästa lösningen kan se olika ut för olika gårdar.The inability to maintain body temperature within normal range is defined as heat stress, which in dairy cattle leads to a decreased milk production and animal welfare. The summer of 2018 was in Sweden the hottest on record since 1951. Swedish dairy industry suffered from severe consequences due to heat stress. However, adverse effects of heat stress on milk production and animal welfare can also be seen during more general summer conditions. Scientists predicts that ongoing climate change will result in more frequent and intense heat waves. The purpose of this study was to identify success and risk factors concerning udder health during warm periods. The goal was to create the basis for adequate counselling to Swedish farmers on feed and grazing strategies to prevent udder health. The study was based on 45 telephone interviews with dairy farmers. A standardized case interview form was used to ask questions about farmers’ experiences of extreme weather, various feeding strategies, grazing strategies, udder health and different milking systems. The selection of farms to include in the study were based on production data from Swedish milk and disease recording system (SMDRS). The result from monthly milk-sampling were used to calculate mean somatic cell count (SCC) for each farm during summer (June-September) and winter (January-April) of a three-yearsperiod (2017-2019). Furthermore, to evaluate the effect of heat stress on udder health the mean proportional difference between SCC during summer compared to winter was calculated for each farm. The effect of different management methods on mean SCC and mean proportional difference between summer and winter, has been compared and analysed by performing statistical t-tests. The study showed that farms with a defined feeding strategy to maintain feed intake during summer suffered from a less severe proportional increase in mean SCC during summer compared to winter. Addition of propionic acid is one example of a successful feeding strategy to maintain udder health. On farms adding propionic acid to their feed, the mean SCC was 184*10³ cells/ml during summer, which was a 6% increase compared to mean SCC during winter. On farms with no addition of propionic acid to their feed, the mean SCC was 241*10³ cells/ml during summer, which was a 33% increase compared to mean SCC during winter. As a further matter, farms with lower feeding frequency (1-6 distributions/day) was shown to be more successful in maintaining their average udder health compared to farms with higher feeding frequency (7-12 distributions/day). A higher rate of feed distributions was associated with a 46% mean proportional increase in SCC compared to a 14% mean proportional increase on farms with lower rate of feed distribution. However, no significant difference was shown comparing the mean SCC during summer. If the grazing strategy included free or limited access to the pasture did not seem to be a definitive factor to prevent increased SCC during summer. The result suggests that other actions or combinations of management methods, might be of greater significance for udder health than the grazing strategy itself. In conclusion the study indicates that different actions individually has various outcome on different farms. As the best solution to maintain udder health during heat stress can differ between farms an integrated perspective and further analysis is required for providing adequate guidance and develop advisory services