Samhällsekonomiska aspekter på svensk livsmedelsberedskap – ett nationellt och regionalt perspektiv

Syftet med denna studie är att beräkna ekonomiska effekter av minskad import av insatsvaror till jordbruket och av livsmedel till konsumenterna, och av störningar i transporter mellan olika regioner i Sverige. En minskad import av någon vara medför effekter på och anpassningar av en aktör som sedan sprids vidare till andra sektorer. Kostnader beräknas för producenters och konsumenters anpassningar till ändrade betingelser samtidigt som krav ställs på en viss miniminivå på medborgarnas näringsintag. Beräkningar sker med en partiell jämviktsmodell av det svenska livsmedelsystemet (SASM) som inkluderar tre olika aktörer; jordbrukare, förädlingsled och konsumenter. Den deskriptiva analysen pekar på en stark koncentration särskilt av förädlingsindustrin till södra Sverige, vilket innebär en sårbarhet för de nordliga regionerna. En systematisk analys av kostnader för en halverad import av olika insatsvaror till primärproduktionen, livsmedel för konsumtion och transportkapacitet inom landet pekar på att kravet på näringsintag kan upprätthållas i olika delar av landet. Kostnaden av anpassning i form av minskad produktion och konsumtion kan dock bli hög och uppgå till 101 miljarder kronor per år när samtliga störningar i handel sker samtidigt. Skillnaderna i kostnader mellan norra och södra Sverige är dock stora där kostnaden per invånare kan bli dubbelt så hög i norra Sverige som i södra