Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är en del av förskolans specialpedagogiska insats i dagens förskolor. Studiens syfte behandlar förskollärarnas beskrivning av AKK och ur syftet kom vi fram till frågeställningarna som innefattar de didaktiska frågorna hur, vad och varför. Genom intervjuer har fem förskollärare gett sina upplevelser och reflektioner på hur förskollärare beskriver användningen av alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv gällande språkets utveckling, där alternativ kommunikation ses som en väsentlig del för sampel och delaktighet. De som deltagit i studien är fem förskollärare från fyra olika förskolor som arbetar på yngre barns avdelningar för 1–3 år. Den kvalitativa metod som använts är semistrukturerade intervjuer som är grund för resultatet. Resultaten visar att förskollärarna anser att AKK i förskolan är positivt för barnens kommunikation, språkliga utveckling och för att inkludera alla barn. Respondenterna menar även att användandet av alternativ och kompletterande kommunikation kan utvecklas mer i förskola då det används mest till yngre barn i nuläget. Respondenterna ser möjlighet att använda AKK till barn utan särskilda behov. Respondenterna upplever att de har ett bra stöd från organisationen gällande alternativ och kompletterande kommunikation. Merparten av respondenterna anser att de har möjlighet att påverka sitt arbete med alternativ och kompletterande kommunikation och använder det dagligen i förskolan. Resultatet diskuteras och kopplingar till teori och tidigare forskning bearbetas för att öka förståelsen och få en djupare kunskap kring AK