Rörelseglädje i förskolan : En studie om förskollärares förhållnings- och arbetssätt till rörelse och rörelseglädje i förskolan

Endast 2 av 10 barn når idag upp till den dagliga rekommenderade dosen av fysisk aktivitet (Generation Pep 2021), vilket är en alarmerande siffra som förskolan kan vara med och förändra. En anledning till att barn vill röra på sig är för att uppleva glädje och motivation (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012, s. 28) och studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med att barn skall uppleva rörelseglädje i förskolan. Den genomförda studien är en kvalitativ skriftlig intervju och riktar sig till förskollärare inom förskolans verksamhet. Studiens data är insamlad från 14 förskollärare från tre förskolor i en kommun belägen i Västra Götaland, Sverige. Av resultatet framgår att de vanligaste arbetssätten som lyfts är att vara en god förebild, att vara medaktör, skapa lustfyllda aktiviteter, att tillåta rörelse samt att på olika sätt ge barnen trygghet i rörelsen. Arbetssätten skiljer sig åt huruvida de är spontana eller planerade. De spontana beskrivs som stunder där barnen agerar utifrån sin egen intuition och där glädjen kommer från det otvungna. De planerade är där förskollärarna har möjlighet att påverka barnets utveckling, dels utifrån läroplanen, dels rent motoriskt. De strategier som går att utläsa för att få in rörelse i barns vardag är att utgå från en rörelsepolicy, uppmuntra och uppmana barnen till rörelse, varva stillasittande aktiviteter med fysiska samt att skapa målstyrda rörelseaktiviteter. Resultatet visar dels på bristande kunskaper och engagemang inom området för målinriktade rörelseaktiviteter, dels att förskollärare ofta agerar som medaktörer och att det förekommer olika former av rörelse i förskolans vardagliga verksamhet. Slutligen visar resultatet att rörelseglädje finns i förskolan, och att olika arbetssätt och kompetenser kan bidra till att barnen upplever rörelsen som mer eller mindre glädjefylld