Nurses' experiences of a patient suicide during ongoing psychiatric care : An interview study

Bakgrund: Varje år avlider omkring 1500 personer i Sverige till följd av suicid. Cirka en tredjedel av de personer som suiciderar har en pågående kontakt med psykiatrisk vård. Således finns en stor andel sjuksköterskor som lämnas påverkade efter att en patient suiciderat. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att en patient suiciderat under pågående psykiatrisk vård. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Tolv sjuksköterskor som alla erfarit att en patient de vårdat suiciderat intervjuades med semistrukturerade frågeformulär. Insamlad data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts i resultatdiskussion. Resultat: Analyserad data resulterade i sex huvudkategorier; Emotionell påverkan, Vad gjorde vi för fel?, Vikten av stöd efter händelsen, Hur händelsen påverkat yrkesrollen, Suicid sätter spår och Synen på suicid samt 13 tillhörande subkategorier. En patients suicid genererade ofta en emotionell påverkan för sjuksköterskan. Ifrågasättande av egen kompetens och organisation var vanligt. Vikten av individanpassat stöd efter händelsen är betydande. Utan tillräckligt stöd fanns en risk för negativa konsekvenser. Händelsen kunde generera obehagskänslor men i efterförloppet även en ökad trygghet i egen yrkesroll, ökad kompetens och ett ökat engagemang. Slutsats: Att en patient suiciderat under pågående psykiatrisk vård påverkar sjuksköterskan emotionellt och professionellt. Händelsen påverkar inte bara sjuksköterskan utan även hela arbetsplatsen. Behovet av stöd efter händelsen är individuellt och om det upplevs som bristande riskerar händelsen att få negativa konsekvenser för sjuksköterskan. Det finns ett behov av att belysa detta ämne ytterligare och vi behöver ha ett pågående forum för dessa frågor.Background: Annually, about 1500 people die in Sweden as a result of suicide. Approximately one third of the people who commit suicide have an ongoing contact with the psychiatric care. Therefore, a larger group of nurses are left emotionally affected. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of a patient suicide during ongoing psychiatric care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Twelve nurses who all experienced that a patient they cared for died through suicide was interviewed with a semi-structured questionnaire. Collected data was then analyzed with qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. As a theoretical framework Barker and Buchanan-Barker's tidal model have been used in the discussion of the result. Results: Analyzed data resulted in six main categories; Emotional impact, What did we do wrong?, The importance of post-event support, How the event affected the professional role, Suicide leave marks and The perception of suicide along with 13 associated subcategories. A patient suicide often generated an emotional impact for the nurse. Questioning one's own expertise and organization was common. The importance of personalized support after the event is significant. Without sufficient support, there was a risk of negative consequences. The event could generate feelings of discomfort, but in the aftermath also increased security in one's own professional role, increased competence and increased commitment. Conclusions: A patient suicide during ongoing psychiatric care affects the nurse emotionally and professionally. The incident not only affects the nurse but also the entire workplace. The need for support after the incident is individual and if it´s perceived as lacking the incident may have negative consequences for the nurse. There is a need to broach this topic and we need an ongoing forum for these issues