Idrottsföreningars roll för ungas demokratiska engagemang : En kvalitativ studie av hur idrottsföreningar arbetar med att främja ungas demokratiska kompetenser

Engagemang är avgörande för en fungerande demokrati, men något man aldrig kan ta för givet. I ett samhälle med ökad polarisering och där traditionella sätta att engagera sig blir alltmer avlägset så är det viktigt att förstå vad som främjar ett demokratiskt engagemang ,framför allt hos unga. Denna uppsats syftar till att undersöka om, och i så fall hur, idrottsföreningar fungerar som demokratiskola för unga. Den syftar till en fördjupad förståelse av idrottsföreningars syn på vad ett aktivt deltagande i civilsamhällets föreningsliv gör med ungas medborgerliga engagemang och demokratiska färdigheter. Många forskare har visat på föreningslivets bidrag till demokratin. Det teoretiska ramverket bygger på teorier kring föreningars bidrag till demokrati och begrepp som bland annat demokratiskola och demokratiska kompetenser. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av 10 kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt styrdokument från två nationella idrottsförbund har analyserats med kvalitativ ansats. Totalt innefattar empirin åtta lokala idrottsföreningar inom idrotterna gymnastik, friidrott, fotboll och handboll, samt två nationella förbund. I intervjuerna ger respondenterna sin bild av föreningens påverkan på unga, där de beskriver vad föreningslivet bidrar med. Uppsatsens huvudsakliga slutsats visar på att idrottsföreningar kan beskrivas som en skola i demokrati. Men föreningar har delade uppfattningar om ifall de anser att idrottsföreningar kan fungera som demokratiskola eller inte. Grunden till denna ambivalens skulle kunna komma från ett bristande demokratiskt språk inom idrottsrörelsen, eller en ovana att prata om idrottens demokratiska dimension. Detta trots att det utifrå studiens resultat att döma är högst närvarande i verksamheten. Föreningarna själva lyfter de kompetenser man får med sig i form av gemenskap, samarbete, glädje i att arbeta för och uppnå gemensamma mål, lära sig att ta ansvar m.m. Dock benämner de inte detta som demokratiska kompetenser