Green Structure From a Social Perspective : Planning For Increased Public Health

Urban grönstruktur är en viktig komponent för både ett trivsamt och hälsosamt samhälle. Eftersom 85% av Sveriges befolkning bor i städer och urbana miljöer påverkar stadsmiljöns utformning över 8,5 miljoner människors dagliga liv. Med flertalet politiska mål och krav om en god bebyggd miljö vilar ett stort ansvar på kommunernas planering och stadsutveckling. Idag finns flera forskningsrapporter kring grönskans effekt på folkhälsan och samtliga visar att urban grönstruktur exempelvis kan reducera stress, öka fysisk aktivitet och stärka den sociala gemenskapen. Syftet med denna undersökning är att få en större förståelse för hur grönstruktur kan planeras för att förbättra folkhälsan. Arbetet är avgränsat till den kommunala nivån och en fallstudie har gjorts på Lunds kommun. Underlaget till rapporten har inhämtats genom en dokumentstudie av ett av kommunens styrdokument samt intervjuer med kommunala tjänstepersoner. Empirin analyseras utifrån tidigare forskning och gällande nationella mål och riktlinjer. Studien visar att det finns många kopplingar mellan urban grönstruktur och folkhälsa och kunskapen om dessa börjar öka. I Lunds kommun är det dock främst på en strategisk och övergripande nivå som frågan om grönstruktur och folkhälsa tas upp. Implementeringen i det vardagliga och konkreta arbetet har ännu inte nått någon större utsträckning. Ett systematiskt arbete med frågorna saknas och de kommunala tjänstepersonerna identifierar en metodbrist och önskar ett tydligare ramverk som förenklar arbetssättet. En slutsats som kan dras är att grönstruktur och folkhälsa börjar få uppmärksamhet i Lunds kommuns planeringsarbete, men bör utvecklas vidare och implementeras mer systematiskt.Urban green structure is an important component of a pleasant and healthy society. Since over 85% of Sweden’s population live in cities and urban areas, the urban environment affects over 8,5 million people’s daily lives. With a variety of political goals and requirements concerning the built environment, the local planning authorities carry a great responsibility to create cities and towns that make good living spaces for all citizens. Today there are many research papers on how greenery affects the public health, and all of them show that urban green structure for example can reduce stress, increase physical activity and strengthen the social community.The aim of this thesis is to acquire a greater understanding of how green structure can be planned to increase public health. The study is restricted to the work by local authorities and Lunds Kommun has been chosen as study case. The report is based on a study of the municipality’s document “Grönprogram” as well as interviews with employees at Lunds Kommun. The results that were gathered have been analyzed using previous studies and national goals and guidelines. The findings show that there are many connections between urban green structure and public health, and the knowledge of these links are beginning to spread wide. However, in the work done by the municipality of Lund, greenery and public health is mainly dealt with on a strategic and general level. The implementation of it in practical, everyday work has not yet reached any further extension. A systematic work with these questions does not exist and the communal officers identify a lack of appropriate methods to do so. They wish for a clearer and more practical guide to facilitate their work. A conclusion that can be made is that green structure and public health is starting to get attention by the local authority’s planners but should be developed further and be used more systematically