New perspectives on Strategic Choice of Measures in Swedish Transport Planning

Rapid changes in the global climate and declining biodiversity pronounces the need for adapting the transport system and transport infrastructure, which influence several sustainability issues and cause direct environmental impact through their use of land, as well as indirect impacts, for example, emissions of pollutants to air and water. The Swedish Transport Administration (STA) is responsible for and conducts a large part of the transport planning in Sweden and the STA endeavor to increase collaboration with other societal actors in transport planning. In 2013, the Strategic Choice of Measure (SCM) process was introduced by the STA to facilitate collaboration among multiple societal actors in the early stages of transport planning. In the SCM process many of the choices are made that will affect the development of the transport system as well as the future transport system's impact on the environment. Integrating environmental aspects at an early planning stage, such as in the SCM process, can help reduce and avoid the environmental impact of the transport system. Therefore, this licentiate thesis aims to explore the consideration of environmental aspects in the SCM process (Paper 1), and to analyze the SCM process from a systems perspective in order to illuminate the consequences of system boundaries on how environmental aspects are considered and what aspects are included or left out (Paper 2). In addition, proposals are being developed to strengthen practice (Papers 1 and 2). To achieve the aims of the thesis, interview studies, document studies and observational studies have been performed. Also, a case study of two SCM processes was conducted. This dissertation shows that there are several challenges associated with the consideration of environmental aspects in SCM processes. For example, the increased element of collaboration in the planning process implies that the coordination of the process will affect which environmental aspects are considered and in what way. Furthermore, land-use and transport planning are coordinated in the SCM process, which often leads to conflicting ideas about how an area should be developed. By finding solutions to transport and land-use related problems with synergetic effects, conflicts may be solved, and transport, land-use and environmental needs may be met simultaneously. To identify this type of measure and packages of measures in an SCM process, tools that enable the identification of links between transport, land-use and environmental aspects can be used as support.Drastiska förändringar av det globala klimatet och minskande biodiversitet tydliggör behovet av att ställa om till ett hållbart samhälle. Transportsystemet är kopplat till flera hållbarhetsfrågor och orsakar direkt miljöpåverkan genom användande av land för transportinfrastruktur, såväl som indirekt miljöpåverkan genom exempelvis emissioner av föroreningar till luft och vatten. För att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön är det viktigt att redan i ett tidigt skede integrera miljöaspekter i transportplaneringen. Trafikverket ansvarar för och bedriver en stor del av transportplaneringen i Sverige och planeringspraktiken har fått ett ökat inslag av samverkan mellan trafikverket och andra samhällsaktörer i samband med införandet av Åtgärdsvalstudier (ÅVS) som en del av den tidiga transportplaneringen. ÅVS processen föregår den fysiska planeringen av transportinfrastruktur och syftar till att flera samhällsaktörer tillsammans ska hitta lösningar till transportrelaterade problem. I ÅVS:er görs många av de val som kommer att påverka utvecklingen av transportsystemet och processen avgör därmed i hög utsträckning det framtida transportsystemets belastning på miljön. En lyckad integrering av miljöaspekter i ÅVS processen kan bidra till att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön. Därför syftar denna licentiatavhandling till att utforska hanteringen av miljöaspekter i ÅVS:er (Artikel 1), samt att analysera ÅVS processen från ett systemperspektiv för att belysa konsekvenserna av systemgränser på hanteringen av miljöaspekter (Artikel 2). Dessutom utvecklas förslag för att stärka ÅVS-praktiken (Artikel 1 och 2). De metoder som tillämpats i uppsatsen är intervjustudier, dokumentstudier och observationer av praktiken. Dessutom har en fallstudie av två ÅVS processer utförts. Denna avhandling visar att det finns flera utmaningar kopplat till hantering av miljöaspekter i ÅVS. Bland annat har koordineringen av processen en stor påverkan på vilka miljöaspekter som hanteras i processen och på vilket sätt de hanteras. Vidare finns också en utmaning kopplad till att planering av markanvändning och transport koordineras i åtgärdsvalstudier, vilket ofta innebär att arbetsgruppen måste hantera motstridiga idéer om det specifika områdets utveckling. En nyckel till att komma överens om vad som är lösningen på ett i en ÅVS adresserat planeringsproblem är att hitta åtgärder och åtgärdspaket med synergieffekter, dvs. som kan lösa olika typer av problem simultant. För att identifiera den här typen av åtgärder och åtgärdspaket i en ÅVS kan verktyg tillämpas som möjliggör identifiering av länkar mellan transport, markanvändning och miljöaspekter. Exempel på ett sådant verktyg är landskapsanalys. Arbetet i ÅVS processen skapar också en möjlighet för olika aktörer att utveckla gemensamma mål och visioner för utvecklingen av ett område, vilket också bidrar till att skapa förutsättningar för att lösa gränsöverskridande planeringsproblem.QC 20220511