Arbetshandledning för att stöda arbetslivsbalans och arbetshälsa hos professionella inom social- och hälsovård

Professionella inom social- och hälsovården stöter ofta på utmaningar i form av utmattning, psykiskt tungt arbete, stressigt tempo. Dessutom hör Finland till ett av de länder med den äldsta befolkningen i världen, vilket lägger ytterligare belastning på de professionella. Utmattning bland professionella inom social- och hälsovård leder till många hälsorelaterade problem. Denna bransch är kvinnodominerad, och kvinnorna har ofta större ansvar över arbetsuppgifterna i hemmet, vilket i sin tur minskar tid för återhämtning. Ett stort fokus på exempelvis arbete kan leda till aktivitetsobalans. Covid-19 pandemin har haft en kraftig inverkan på yrkesutövarnas hälsa. Det här lärdomsprovets syfte är att utreda hur individuell arbetshandledning kan stöda arbetslivsbalansen och arbetshälsan hos professionella inom social- och hälsovården. Forskningsfrågorna lyder: 1) Hur påverkar aktivitetsbalansen arbetslivsbalansen? 2) Hur kan arbetshandledning stöda arbetslivsbalansen och arbetshälsa hos professionella inom social- och hälsovård? Arbetet baserar sig på ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv som ger en förståelse för hur individens aktiviteter, roller och värderingar påverkar den upplevda balansen i livet. Inom individuell arbetshandledning ser man individen som en helhet och detta synsätt har många likheter med aktivitetsperspektivet. Metoden som använts är en allmän litteraturstudie och för analysen av data har en kvalitativ innehållsanalys gjorts. Analysen innehåller 9 forskningsartiklar. I arbetet har även relevant litteratur om arbetshandledning och aktivitetsvetenskap inkluderats. Resultaten påvisar att arbetshandledning stöder känslohanteringen, kompetensen och utvecklingen inom det egna yrkesområdet. Arbetshandledningen kan också fungera som ett verktyg för att skapa målsättningar både inom den egna yrkesrollen och de roller man har utanför arbetet. Detta stöder aktivitetsbalansen och möjliggör tid för återhämtande aktiviteter. Arbetslivbalansen kunde stödas ytterligare genom att arbetsgivarna strävar till att förbättra arbetstider och beakta arbetsbelastning för att underlätta organiseringen av familjerollerna