Hur står det till med våra skolgångsbiträden? : En enkätstudie om finlandssvenska skolgångsbiträden

Syftet med forskningen för denna avhandling är att undersöka och få en uppfattning om finlandssvenska skolgångsbiträdens kunskap i en pedagogisk kontext, samt att kartlägga möjliga problematiska områden kring deras yrkesutövning. Två forskningsfrågor har utformats: 1. Vilka områden framstår som problematiska i relation till användningen av skolgångsbiträden som pedagogiska resurser inom den grundläggande utbildningen? 2. Vilka områden framstår som problematiska i fråga om skolgångsbiträdens yrkesutövning? Forskningen för avhandlingen är kvantitativ med enkät som insamlingsmetod, med kvalitativa inslag genom öppna frågor. Enkäten förmedlades våren 2022 åt rektorer inom den grundläggande utbildningen i Svenskfinland utifrån adresser tagna från webbsidan svenskskola.fi. där även ett fåtal tvåspråkiga skolor var medräknade. Rektorerna skulle förmedla enkäten vidare åt skolans skolgångsbiträden. Antalet respondenter blev 202. Kategorier som undersöktes och besvarades med frågor var sex till antalet. Kategorierna var (A) roll i arbetet, (B) utbildning, (C) uppfattning om egen pedagogisk kunskap, (D) motivation, ork och strävan, (E) anställning och ekonomi samt (F) relationer i arbetet. Resultaten visade att respondenternas arbete har förändrats till att få en tydligare fostrande, pedagogisk och övervakande prägel. Respondenterna upplever en hopplöshet och brist på pedagogisk kunskap och verktyg som hänger samman med ökade utmaningar i arbetet, främst med utåtagerande elever. Resultaten visar tendens på ett arbete av mera specialpedagogisk och psykologisk karaktär som inte är i relation till varför respondenterna började arbeta inom branschen. Respondenternas kunskap från utbildning är samtidigt svag i relation till de uppgifter som växt fram. Resultaten visar att faktorer kring yrkesutövningen påverkar respondenterna negativt. Resultaten visar att den låga lönenivån är ett problem. Ett helt yrkesliv som skolgångsbiträde motiverar inte på grund av den låga lönen i kombination med arbetsmängd. En ansenlig liten andel av respondenterna anser att lönen motsvarar utförd arbetsmängd samt motiverar dem. Lönen anges också orsaka strävan efter att byta yrke, där i värsta fall var fjärde respondent har lämnat branschen inom fem år. Jämställdhet och relationen inom kollegiet uppvisade också en del problem, dock inte alls i samma omfattning som lönens negativa påverkan. En del av respondenterna beskriver en problematisk och negativ organisation. Skolgångsbiträdena är viktiga resurser men står utanför kollegiets kommunikationsforum och blir utan information. Respondenterna beskriver således en rollkonflikt