Barnskyddsarbete och religion i det sekulära offentliga rummet – Finländska barnskyddsarbetares uppfattningar om religionens roll i klientinteraktioner

Syftet med denna avhandling är att granska barnskyddets och barnskyddsarbetares förhållande till och uppfattningar av religion i klientarbete i ett alltmer kulturellt mångfaldigt men även starkt kulturkristet Finland. Ändamålet med denna analys är att genom olika exempelsituationer beskriva hur religion påverkar det mångreligiösa barnskyddsarbetet och belysa de brister som det gällande sekularistiska förhållningssättet till religion i offentliga rum kan ha bidragit med. Materialet för arbetet består av intervjuer av socionomer, socialarbetare och samhällspedagoger som arbetar inom olika arbetsuppgifter för barnskyddet i Finland. Materialet analyseras sedan enligt Virginia Brauns, Victoria Clarkes och Paul Weates modell för tematisk analys. I analysen diskuterar jag vilka typer av religiositet som är mest synliga inom barnskyddsarbetet, vilka typer av resurser barnskyddsarbetarna erbjuds i det mångreligiösa arbetet, på vilka sätt det religiösa kan skapa konflikter i barnskyddsarbetet, och på vilka sätt barnskyddsarbetarna kan gynnas av en medvetenhet över de religiösa i sitt klientarbete. I denna analys stöder jag mig på Anders Bäckströms, Nadia Jeldtoft och Anne Birgitta Pessis, Tariq Modoods samt Sindre Bangstads teoretiska synvinklar på sekularistiska förhållningssätt gentemot religion i Norden, för att granska hur de synvinklar jag påträffar i mitt material påverkas av den sekularistiska uppfattningen av religion. Slutligen kommer jag fram till att det finns en tydlig avsaknad av resurser inom forskning, utbildning och på arbetsfältet, eftersom de klienter som inte uttrycker någon form av religiositet oftast uppfattas som normen, samtidigt som det religiösa ses som någonting som kan skiljas åt från det ”icke-religiösa” och vardagliga livet, även fastän detta inte stämmer överens med det verkliga klientarbetet där religion kan fungera som både en central stödresurs och konfliktfaktor för familjer. Det läggs även ett ojämlikt stort ansvar på individer och deras egna intresse i och möjligheter till att vara informerade och informera andra, vilket i min åsikt är en central följd av det högt individualiserade synen på religiositet i Norden