Större kommuner, starkare ekonomi? : En empirisk analys av kommunsammanslagningars inverkan på kommunekonomin

Under de senaste femton åren har antalet kommuner i Finland minskat med omkring en fjärdedel. I Finland har behovet av kommunsammanslagningar argumenterats med kommunernas ineffektivitet och försämrade förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster. Med sammanslagningar eftersträvas framför allt kostnadseffektivitet, vilket förväntas förbättra kommunernas ekonomiska bärkraft. En kommunsammanslagning är emellertid en lång och arbetsdryg process, som påverkar såväl kommunstrukturen som kommuninvånarna och deras vardag. Samtidigt visar tidigare forskning att det inte finns garantier för att sammanslagningar leder till besparingar. Syftet med studien är att granska om kommunsammanslagningar leder till en starkare ekonomi i kommunerna. Studien avgränsas till finska kommunsammanslagningar genomförda mellan 2010 och 2013. Kommunernas ekonomiska utveckling undersöks i avhandlingen med hjälp av tre nyckeltal: nettodriftskostnaderna, lånestocken och årsbidraget. I analysen utnyttjas paneldata från åren 2005–2020. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda matchningsanalys och difference-in-differences-metoden. Analysen inleds med en framställning av en kontrollgrupp med hjälp av propensity score matchning, varefter varje sammanslagen kommun jämförs med tre icke-sammanslagna kommunpar för att estimera den genomsnittliga behandlingseffekten av kommunsammanslagningar. Resultaten visar att sammanslagningar inte nödvändigtvis leder till en förbättrad ekonomi i kommunerna. Den genomsnittliga behandlingseffekten för nettodriftskostnaderna är ca 2 procent, medan behandlingseffekten för lånestockens och årsbidragets del är -22 respektive 27 procent. Resultaten bjuder därmed inte på ett entydigt svar om kommunsammanslagningarnas ekonomiska konsekvenser. Även om årsbidraget och lånestocken förbättrades till följd av sammanslagningarna, minskade inte kommunernas kostnader i samma utsträckning. Mot bakgrund av detta kan resultatet sammanfattas som att det inte skapats incitament för kommunerna att minska kostnaderna i tjänsteproduktionen då de kommunala intäkterna ökat. Studien bidrar till att öka förståelsen av kommunsammanslagningarnas ekonomiska effekter. Avhandlingens upplysningar kan användas vid utvärderingen av framtida kommunreformer