Rural detailed development plans : On the contents of rural detailed development plans in ten municipalities in Värmland 1947–2022

During the 16th century, cities began to emerge in Sweden and already during this time, structures were formed as streets in a grid formation. In 1734 the first regulation of construction in cities that applied at the national level was implemented and in 1947 came the first planning legislation that enabled detailed planning in rural areas. The countryside has a history of being subordinate to the city and planning often has an urban focus. This study aims to examine all current detailed plans from 1947 to today in ten municipalities in Värmland to detect what content, patterns and similarities and differences there are. The aim is to expose whether it is possible to distinguish connections between these detailed plans. A total of 212 detailed plans have been examined. A theoretical model has been designed containing four categories and six theories to examine the content of the detailed plans. The categories municipality, year of gained legal force, exploitation and location have been linked with the theories urbanization theory, second home theory, industrial theory, tourism theory, municipal group theory and location theory which together form the theoretical model of this study. The theories have since been confirmed or disapproved. The results of the survey show that holiday homes are the most common type of exploitation followed by permanent housing, the most common type of location is beachfront. The results also show that the 1990s was the time period when detailed planning most often occurred. Karlstad municipality and Kristinehamn municipality were the municipalities with the most detailed plans in the countryside. Based on the results, it was concluded that the exploitation and location of the detailed plans is reflected in the municipality's geographical location and the demand in the municipality, but also that the detailed planning is reflected in the municipality's efforts to achieve growth. Under 1500-talet började städer växa fram i Sverige och redan under denna tid bildades strukturer som gator i rutnätsformation. År 1734 kom en första reglering av byggande i städer som gällde på nationell nivå och år 1947 kom den första planlagstiftningen som möjliggjorde detaljplanering på landsbygden. Landsbygden har en historia av att vara underordnad staden och planeringen har ofta ett urbant fokus. Den här studien syftar till att undersöka alla gällande detaljplaner från år 1947 till idag i tio värmländska kommuner för att ta reda på vad det finns för innehåll, mönster samt likheter och skillnader. Målet är att ta reda på om det går att urskilja samband mellan dessa detaljplaner. Totalt har 212 stycken detaljplaner undersökts. En teoretisk modell har utformats innehållande fyra kategorier och sex teorier för att undersöka innehållet i detaljplanerna. Kategorierna kommun, år för vunnen laga kraft, exploatering och lokalisering har kopplats samman med teorierna urbaniseringsteorin, fritidshusteorin, industriteorin, turismteorin, kommungruppsteorin och lokaliseringsteorin som tillsammans bildar denna studies teoretiska modell. Teorierna har sedan bekräftats eller förkastats. Resultatet av undersökningen visar att fritidshus är den mest förekommande exploateringstypen följt av permanentbostäder och den mest förekommande lokaliseringstypen är strandnära. Resultatet visar även att 1990-talet var den tidsperiod då det detaljplanerades som mest. Karlstads kommun och Kristinehamns kommun var de kommuner som hade flest detaljplaner på landsbygden. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att exploatering och lokalisering av detaljplanerna speglas av kommunens geografiska läge och vilken efterfrågan som finns i kommunen men även att detaljplaneringen speglas av den strävan kommunen har gällande tillväxt.