Den svenska högre officersutbildningen-Skapandet av morgondagens krigare eller en intellektuell elit?

Syftet med denna uppsats är att undersöka karaktäristika och vad som påverkar den högre officersutbildningen och ställa detta mot ett urval av krav på kunskap och färdigheter som finns i moderna krig. Den tematiska analysen har genomförts på vetenskaplig litteratur, Försvarsmaktens och Försvarshögskolans styrdokument kring den högre officersutbildningen. Kraven på officeren i dagens konflikter har utgjort ett ramverk och utgått från aktuell forskning kopplat mot kunskapsteori och fronetisk kunskap. Uppsatsen huvudsakliga resultat påvisar en fragmenteringsprocess som utgår från professionen, Försvarsmakten och Försvarshögskolan. I kombination med att vetenskapen kring nya tekniska system och dess implementeringar på slagfältet ligger efter, riskeras att utbildningen i vissa avseenden blir för teoretisk och inte relevant mot krav från professionen. Det moderna slagfältet ställer nya krav på officeren som ska fatta beslut kring våldsanvändande vilket utgör grunden i professionen. Utökade krav på kunskap, omdöme samt erfarenhet utmanar gällande syn på officeren och dennes förmågor i Försvarsmakten och utbildningen på Försvarshögskolan.