Automatisk friskkvistaptering : Mer friskkvist till sågverken genom implementering av egenskapsanpassad aptering i skogen och förbättrade algoritmer i timmersorteringen

Fokus för det här projektet har varit att undersöka ifall andelen friskkvisttimmer kan öka från skogarna i Norrbotten genom att använda en funktion som beskriver var i stammarna kvistarna blir friska. Funktionen finns tillgänglig i många av dagens skördardatorer och genom att aktivera den kan så kallad automatisk friskvistaptering göras. Tre avverkningar har följts från skog till färdig produkt. Totalt har 3500 stockar sönderdelades till 7000 plankor och analyserats. Resultatet från avverkningarna indikerar att uttaget av friskkviststockar kan öka och att en lämplig kvot mellan den diameter där sågutbytet blir friskkvistigt (FKC) och tallarnas brösthöjdsdiameter (DBH) är 0,84 för slutavverkningsmogna bestånd i upptagningsområdet för Seskarö sågverk. Med denna kvot blev 80% av de friskkvistapterade stockarna också friskkvistiga produkter i justerverket. Storleken på kvoten är dock kopplad till hur det enskilda sågverket definierar sina friskkvistprodukter och kan inte ses som generell för alla sågverk. Algoritmutvecklingen i delprojekt två är baserad på röntgen- och 3d-parametrar för sammanlagt 360 variabler från 1650 stockar och 3300 sorteringsresultat från justerverket. Endast stockar där båda plankorna kunnat matchas till stocken med hög tillförlitlighet har analyserats. Det kan konstateras att nuvarande friskkvistmodell är betydligt sämre på att bedöma rotstockar än topp- och mellanstockar. En algoritm som först bedömer stocktyp och sedan applicerar olika prediktionsmodeller på rot respektive topp och mellanstock har högre precision men lägre sensitivitet än nuvarande modell. Genom apteringssimuleringar har siffror tagits fram som visar på hur det totala timmerutfallet i leveranserna till Seskarö påverkas ifall automatisk friskkvistaptering tillämpas och det relativa värdet på friskkviststockar ökas. En relativ ökning av friskkviststockarnas värde med 5% resulterade i att volymen friskkviststockar ökade från 12 till 20% medan svartkviststockarna minskade från 24 till 17%. Medellängden på friskkviststockarna ökade samtidigt med 21cm medan medellängden på övriga timmersortiment var i princip oförändrade.220629: ny version av pdf pga " vi redovisar resultaten lite tydligare i den nya versionen". 14 nedladdningar av den gamla versionen. /een