New Public Management med mänskligt ansikte : En kvalitativ studie av styrverktygen inom den tillitsbaserade styrningsfilosofin

Denna studie syftar till att utforska fenomenet tillitsbaserad styrning inom den offentliga sektorn. Detta med avseende på vilka konkreta styrmodeller som utgör den tillitsbaserade styrningens styrverktyg, samt huruvida detta fenomen inkluderar några andra relevanta aspekter relaterade till styrning. Avsikterna bakom den tillitsbaserade styrningen handlar mycket om att åtgärda sådana negativa bieffekter som den New Public Management-inspirerade styrningen, med sin betoning på mål- och resultatstyrning, ansetts medföra. Dessa bieffekter handlar till stor del om att ökade krav på rapportering och kontroll medfört en administrativ börda, som inneburit att den offentliga sektorns medarbetare tvingats lägga mycket av sin tid på administrativa sysslor. Med hjälp av den tillitsbaserade styrningen, och dess betoning på tillit, ömsesidighet och medborgarfokus, har regeringen därför haft för avsikt att reformera styrningen av den offentliga sektorn. Samtidigt som den tillitsbaserade styrningens avsikter är goda, kan det anses finnas en osäkerhet kring vilka styrmodeller som egentligen utgör dess styrverktyg. I uppsatsen genomförs därför en kvalitativ dokumentstudie av idé- och idealtypsanalytiskt slag, i vilken relevanta dokument från regeringens Tillitsdelegation analyseras. Detta med stöd av styrningsteori som utgår från New Public Management och fyra idealtypiska styrdoktriner, som anses relevanta för den svenska kontexten. Studiens resultat visar att mål- och resultatstyrningen har en central roll som styrmodell även inom den tillitsbaserade styrningen, men i en modifierad form där målen är mer övergripande, långsiktiga och kvalitativa. Den tillitsbaserade styrningen innebär också en ökad betoning på nätverksstyrning och brukarstyrning, samt en strävan efter balans mellan värdena tillit och kontroll. The purpose of this study is to explore the phenomenon of trust-based governance in the public sector. This regarding which governance models constitute the governance tools of trust-based governance, and whether this phenomenon includes any other relevant aspects related to governance. The intentions behind trust-based governance are largely about addressing negative side effects of the kind of governance that has been inspired by New Public Management, with its emphasis on management by objective. These side effects are largely due to the fact that increased requirements for reporting and documentation entailed an administrative burden, which has meant that public sector employees have been forced to spend a lot of time on administrative tasks. With the help of trust-based governance, and its emphasis on trust, reciprocity and civic focus, the Government has therefore intended to reform the governance of the public sector. Although trust-based governance has good intentions, it can be considered that there is uncertainty about which governance models actually constitute its governance tools. In the essay, a qualitative document study of an idea and ideal type analytical kind is therefore carried out, in which relevant documents from the Government´s Delegation of Trust-Based Governance are analyzed. This is supported by governance theory based on New Public Management and four ideal typical governance doctrines, which are considered relevant to the Swedish context. The results of the study show that that management by objective has a central role as a governance model also in trust-based governance, but in a modified form where the goals are more overall, long-term and qualitative. Trust-based governance also means an increased emphasis on network governance and user governance, as well as an effort to balance the values of trust and control.