Att våga tala : Lärares upplevelser och erfarenheter av talängsliga elever – en kvalitativ intervjustudie i grundskolans F–3

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med talängsliga elever. Syftet gav upphov till tre frågeställningar om hur talängslan framträder, vilka utmaningar dessa elever står inför i skolan och vilka arbetssätt som lärarna anser gynnar de talängsliga eleverna. För att ge en bakgrundsinformation till arbetet beskrivs det vad talängslan innebär, diagnoser som kan påverka talet och vilka förväntningar som finns på eleven gällande talet utifrån styrdokument och skolans upplägg. För att ge en tydligare bakgrund beskrivs tidigare forskning som bedrivits om ämnet. Den tidigare forskningen varierar avseende vilka årskurser den riktar sig mot och har utförts med olika typer av metoder. Generellt påvisar den tidigare forskningen gynnande arbetssätt för eleverna och vilken roll läraren bör ha i dessa situationer. Som teoretisk bakgrund för arbetet har vi valt en sociokulturell ansats där vi i diskussionen kopplar samman resultatet med begrepp som mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 3. Den kvalitativa intervjumetoden består av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi utformat en intervjuguide som vi följt under intervjuerna. I analysen av det insamlade materialet har vi använt en kvalitativ innehållsanalys i syfte att strukturera och sortera svaren vilket fört oss fram till ett resultat. Resultatet visade att talängslan yttrar sig i situationer där eleven förväntas tala inför andra individer. Det kan handla om situationer där eleven ska tala i grupp men även när eleven ska svara på en fråga inför klassen. Informanterna menade även att viss bedömning kan vara svår när det gäller de talängsliga eleverna och att det sociala samspelet kan påverkas av talängslan. De uppgav att trygghet är viktig för att reducera talängslan och att tryggheten kan uppkomma genom ett tillåtande klassrumsklimat. Informanterna menade även att de kan anpassa momenten när eleverna ska tala och gav exempel på arbetssätt för att skapa trygghet för den talängsliga eleven