Välfärdsstatens tjänare eller herre? : Försäkringskassans självideologi som förklaring till utomparlamentarisk förändring av sjukförsäkringen

De senaste åren har sjukförsäkringen utvecklats i en åtstramande riktning utan att någon ändring av socialförsäkringsbalken har skett. Tidigare forskning har fokuserat på regeringens styrning mot ett sjukpenningtal på 9,0 som förklaring till Försäkringskassans förändrade tillämpning. Inom ramen för denna förklaring har även aktiveringspolitikens påverkan på styrningen lyfts fram. I denna artikel argumenterar jag för att det inte endast är regeringens styrning och aktiveringspolitiken som påverkat Försäkringskassans interna styrning, utan också en självideologi hos myndigheten som ligger i linje med ett ämbetsmannastatligt etos. Artikeln undersöker detta genom att göra en åtskillnad mellan enkelt respektivekvalificerat handlingsutrymme hos förvaltningen. Artikeln driver tesen att förändringen inom sjukförsäkringen har sin grund i en kombination av en ämbetsmannastatlig idé om relationen mellan politik och förvaltning (utövandet av ett kvalificerat handlingsutrymme) och en aktiveringspolitisk idé om relationen mellan stat och individ.Since the first two decades of the 21st century the Swedish social insurance system has evolved in a more restrictive direction without any corresponding change in the law. Previous research has mainly focused on the government’s steering towards a sickness benefit ratio of 9.0 as an explanation to the changed enforcement of the system. Within the framework of this explanation, the activation policy has also been highlighted as a form of meta-ideology that has influenced the governance. This article argues that it’s not only the government’s control of activation policy that governs the actions of the Swedish social insurance agency, but also a specific ethos of the bureaucracy which consist of the self- ideology that the agency is the lord of the welfare state, not the server. In order to explore this, the article make a distinction between two types of discretion of the bureaucracy, and argue that the change in the Swedish social insurance system is caused by a combination of the specific ethos of the Swedish social insurance agency and an idea of the contract of the relationship between the state and the citizen (the activation policy).Sjukförsäkringens förändring utanför den parlamentariska demokratin. Förklaringar till Försäkringskassans förändrade tillämpning av aktivitetsersättning och sjukpenning 2008-201