Vätgasproduktion för ellagring efter elnätsnytta och affärsmodeller

Detta projekt genomfördes av RISE – Research Institutes of Sweden, i samarbete med Mariestads kommun (ElectriVillage) och VänerEnergi. Studien utgår från vätgastankstationen i Mariestad i ett framtidsscenario med ett ökat transportbehov och större dimensioner på komponenter i systemet. Genom att kombinera vätgas och batterier för att lagra energi har det studerats möjliga affärsmodeller för elhandel, syrgasproduktion och spillvärme. Även legala och tekniska aspekter med lagring har utvärderats. Studien har kommit fram till att nuvarande regelverk inte är anpassade för till exempel energilagring, samt att hantering av syrgas utgör den största säkerhetsrisken. Dessutom är värdet på intäktskällorna mycket svåra att uppskatta, då de till stor del påverkas av elpriser. Både syrgas och lågtempererad spillvärme är lätta att framställa på flera sätt och deras ekonomiska värde är därför förhållandevis lågt. Att använda syrgas från elektrolys till reningsverk har potential att minska reningsverkets energianvändning samtidigt som det också underlättar vid eventuell introduktion av rening av läkemedelsrester. För tankstationen hade det varit möjligt att få viss intäkt från detta som inte är försumbar. Studien kom även fram till att spillvärmen från elektrolysen har potential att bidra som uppvärmning för bostäder och växthus. En simuleringsmodell upprättades av vätgastankstationen i MATLAB/Simulink©. Där analyserades möjligheter att minska överuttag på Mariestads regionnät för åren 2020 och 2021. Med överuttag menas de effekter som överstiger abonnerad effekt (idag 26 MW) vilket leder till extra kostnader för det lokala elnätsbolaget VänerEnergi. Resultaten visade att tankstationen har möjlighet att sänka överuttag och i vissa fall även sänka abonnerad effekt, vilket leder till besparingar. Storleken på bränslecellen, elektrolys och vätgaslager är avgörande för hur stor effekt som systemet kan hjälpa elnätet med och under hur lång tid. Nätnyttan frekvensreglering är också möjlig med hjälp av tankstationen. Intäkten från frekvensregleringen är mycket osäker då den bygger på en marknad med budgivningssystem. I detta arbete är det uppskattat att frekvensreglering är den mest signifikanta intäktskällan för tankstationen efter drivmedelsförsäljning.Projektledare och projektägare: RISE – Research Institutes of Sweden. Projektpartner: Mariestads kommun / ElectriVillage VänerEnergi. Finansiärer: Energimyndigheten, Mariestads kommun (in-kind), VänerEnergi (in-kind).