Väsentligt samhällsintresse : En studie om hur man inom planering argumenterar för  vad som anses utgöra ett väsentligt samhällsintresse

Planerare ställs ständigt inför olika former av val och avvägningar som ska göras mellan olika intressen. Ett exempel på en sådan avvägning är den mellan bevarande eller exploatering av jordbruksmark, vilken denna uppsats tar avstamp i. Vidare stipulerar miljöbalken 3 kap 4§ att brukningsbar jordbruksmark endast får tas i anspråk om det avser tillfredsställa ett väsentligt samhällsintresse. Att göra avvägningar för vad som är väsentliga samhällsintressen eller inte, i förhållande till exploatering eller bevarande av jordbruksmark, blir således en tydlig del av planeringen samt planerarens arbete. Syftet med undersökningen har därmed varit att generera kunskap samt undersöka på vilka grunder som avvägningar görs mellan dessa olika intressen som återfinns i denna målkonflikt, samt hur man i planeringen väljer att i dessa fall definiera allmänintresset. Detta med utgångspunkt i exploatering eller bevarande av jordbruksmark. Undersökningen utgår från Asplunds (1979:146–147) teori om tankefigurer, som handlar om att försöka se bortom de diskurser och handlingar som format ett fenomen. Uppsatsen tar även avstamp i begreppet makt och olika maktförhållande som teoretisk utgångspunkt. Vidare har en fallstudie genomförts där Skåne varit utgångspunkten för det empiriska materialet som studerats. Såväl kommunala översiktsplaner och policys från länsstyrelsen har studerats, men även olika rättsfall från mark- och miljööverdomstolen har legat till grund för studien. Undersökningen visar på att allmänintresset i planeringen många gånger beskrivs som att möta bostadsbehovet. Det vill säga att bostäder utgör ett allmänintresse, detta dock samtidigt som underökningen även visar på att det finns en rad olika principer som påverkar när detta anses vara ett faktiskt allmänintresse eller inte. Vidare framgår även att allmänintresset många gånger definieras som att säkra befintliga intressen, samt som att generera någon form av samhällsutveckling. Undersökningen visar även att det intresse som ofta väger tyngst i denna målkonflikt är det som utgör allmänhetens gemensamma intresse. Likt flertalet forskare även konstaterat (Maidment 2016:366, Campbell & Marshall 2002a:164 och Pløger 2004:53, 55), så visar studien på att det inte finns en entydig definition av allmänintresset i planeringen. Utan snarare har denna studie kunnat visa på gemensamma mönster för hur man i planeringen väljer att definiera eller se på allmänintresset, samt för hur man här hanterar den målkonflikt som uppstår i praktiken.