Att integrera klimatmål i nationell transportplanering : maktdynamik som formar planeringens taktik : slutrapport från projektet Klimatfrågans integrering i nationell transportplanering – en maktanalys

Syftet med detta projekt har varit att fördjupa kunskapen om nationell transportplanering, med fokus på vilka förutsättningar som finns att integrera klimatmål i strategisk planering på transportområdet. Vi har fokuserat på processen för planering av nationell transportinfrastruktur (även kallad nationell planering). Denna process ligger till grund för långsiktiga beslut, handlingsinriktningar och investeringar när det gäller utvecklingen av nationell transportinfrastruktur, och är ett sammanhang av stor vikt för hela transportsystemets utveckling. Det handlar inte minst om att nå ett mer transporteffektivt samhälle, som ingår som ett av tre ben i regeringens aktuella strategi för transportsystemets klimatomställning. Studien har genomförts med fokus på: (i) Aktörer och processer som formar inriktningen för den långsiktiga nationella planeringen. (ii) Idéer, perspektiv och förgivettaganden som villkorar hur klimatmål integreras och ges mening i nationell planering. (iii) Spänningar och konflikter kopplat till klimatmål och klimatomställning. De analyser som har gjorts i projektet grundas i empiriskt material från två nationella transportinfrastrukturplaneringprocesser; dels den som bedrevs mellan 2015-2017 och som avsåg nationell plan 2018-2029, dels den nu pågående omgången som inleddes 2020 och som omfattar perioden 2022-2033. Dessa två planomgångar har studerats genom kvalitativa intervjuer och analyser av policy- och planeringsdokument. Analysen inspireras av ett maktteoretiskt ramverk med fokus på främst diskursiv makt, men inkluderar också maktanalys utifrån ett aktörsperspektiv.The purpose of this project has been to advance the knowledge of Swedish national transport planning, with a focus on the conditions to integrate climate mitigation goals into strategic transport planning. We have chosen to focus on national transport infrastructure planning (also called national planning), which is a planning process of importance for the development of the entire Swedish transport system; not the least when it comes to the stated ambition to reach a more ‘transport-efficient society’, which is one of three main focus areas in the current government strategy for accomplishing a climate transformation of the Swedish transport sector. The study has been conducted with a focus on: (i) Key actors and processes that shape the direction of long-term national planning. (ii) Ideas, perspectives and assumptions that condition how climate goals are integrated and given meaning in national planning. (iii) Tensions and conflicts linked to climate goals and climate transformation. The research builds on empirical material from two rounds of national transport infrastructure planning; the one that was conducted between 2015-2017 and which referred to the national plan 2018-2029, and the current round which began in 2020 and which is focused on infrastructure investments for the period 2022-2033. These two planning rounds have been studied through qualitative interviews and analysis of documents from policy and planning. Analytically, the research has been inspired by theories of power, with a focus on discursive power, complemented by an actor-oriented perspective