Pediatric care provided on the child's terms : A qualitative questionnaire study from the nurse's perspective

Bakgrund: I svenska barnsjukvården är barnkonventionen lag för att sjukvården ska bedrivas på barnets villkor. När barnsjukvården inte sker på barnets villkor påverkar det barnets välmående. För att kunna bemöta barnets behov behöver sjuksköterskan kunskap om barnets utveckling. Kommunikationen behöver ske individuellt och på barnets mognadsnivå för att främja barnets hälsa. Om detta inte sker kan det leda till situationer där barnet inte förstår. Detta kan ge uttryck i protester som kan leda till att metoder som fasthållning används. Det är viktigt att barnet förstår sin situation och känner sig trygg. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera barnet och familjen i vården samt försäkra sig om att barnet förstår vad som ska ske. Motiv: Fasthållning används fortfarande inom barnsjukvården trots att det strider mot lagen. Författarna vill undersöka varför detta sker och studera hur barnets delaktighet kan främjas i vården. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att göra barn 1–18 år delaktiga vid procedurer. Metod: Strukturerade enkäter besvarades av sjuksköterskor (n=9) från åtta barnkliniker i Sverige. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av att göra barn delaktiga vid procedurer kunde upplevas som både svårt och enkelt. Det framkommer att sjuksköterskorna har bra erfarenheter av när vården sker på barnets villkor, men också dåliga erfarenheter där fasthållning sker mot barnets vilja. Resultatet har två huvudkategorier; När trygghet främjas utifrån barnets villkor och När barnets delaktighet förminskas. Dessa kategorier fördes samman till ett tema; Kommunikation är vägen till delaktighet. Konklusion: Fasthållning kan undvikas när arbetsförhållandena, resurser, sjuksköterskans inställning och kunskap fungerar optimalt. Background: In pediatric care in Sweden is the Convention on the Rights of the Child a law for the care to be done on child terms. When pediatric care isn't provided at the child's term it affects the child's well-being. To be able to meet the child's needs, the nurse´s knowledge of the child's development is needed. Communication needs to be done individually and at the child's maturity level in order to promote the child's health. If not, it can come to situations where the child doesn't understand. Which can lead to the child protesting and then decisions of restraining the child. It´s important that the child understands the situation and feel safe. It´s the nurse's role to involve the child and family and to make sure that the child understands what will happen. Motive: Restraining in pediatric healthcare is still performed even though it´s contrary to the law. The authors want to investigate why this occurs and how the child's participation can be promoted in their care. Aim: Nurse´s experiences of making the children aged 1-18 participate in procedures. Methods: Structured questionnaires were answered by nurses (n = 9) from eight pediatric clinics in Sweden. Collected data were analyzed with qualitative content analysis. Result: The nurses' experiences of making the children participate in procedures could be perceived as difficult and easy. It appears that the nurses have good experiences of when care is at the child's terms and bad experiences when restraining the child against their will. The result has two main categories; When safety is created on the child's terms and When the child's participation is reduced. These categories were brought together into a theme; Communication is the path to participation. Conclusion: Restraint can be avoided when working conditions, resources, the nurse's attitude and knowledge work optimally