Fria tänkande människor utanför samhällets strukturer : En kvalitativ studie om kurdiska kvinnors syn på frigörelse och betydelsen av läskunnighet

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om kurdiska kvinnors kamp för jämlikhet, rätten till utbildning och att vara en del av samhället. Som teoretisk utgångspunkt använder jag Paolo Freires teori om pedagogik för förtryckta och Géertz teori om tolkning av kultur. Jag använder en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor, vilket leder mig till en djup förståelse av fenomenet, och i analysen söker jag samband mellan det teoretiska perspektivet och det som framkommit ur intervjuerna. I resultatdiskussionen jämför jag resultat och analys med tidigare forskning. Resultatet visar att förtryck mot kvinnor ligger i tolkningsramar, religion och kulturella föreställningar om kvinnlighet och rykten kopplade till heder. Att vara analfabet leder till underlägsenhet. Kvinnans underordning i samhället kopplas till brister i jämställdhet, särskilt inom politiken. Orsaken kan vara låg utbildning, positioner och mindre kunskap om medborgarligarättigheter och förhindras av männens dominans. Studien visar även att strikta lagar som stiftades med religionens tolkningar i Iran ökade förtrycket mot kvinnor. Under revolutionen hade de nya makthavarna inte kontroll över den kurdiska landsbygden. Vilket skapade möjlighet för Komala att arbeta med medvetenhet hos den kurdiska befolkningen. Det ledde till att respondenterna valde att delta i Komala. Deras kamp ledde framförallt till läs- och skrivkunnighet. Genom undervisning i delaktighet, lärande och rättvisa ökade självkänslan. De gavs även möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och arbeta med spridning om barn och kvinnors rättigheter i samhället. Slutsatsen är att medvetenhet leder till reflektion kring kulturella föreställningar om kön och förtryck samt att delaktighet och gemenskap leder till motivation till förändring bland annat genom att lära sig läsa och skriva.