Conversations with patients receiving palliative care at home : A qualitative interview study from a district nurse perspective

Flera studier fokuserar på kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter som får palliativ vård men inte på samtalen i sig. Det är vanligt att svårt sjuka patienter vårdas i hemmet vilket ställer krav på distriktssköterskors kompetens och deras sätt att samtala med dessa patienter. Syftet med denna studie var att utforska hur distriktssköterskor upplever samtalen med patienter som får palliativ vård inom kommunal hemsjukvård. Samtalen utforskas så att distriktssköterskor uppnår fördjupad kunskap kring fenomenet. Åtta distriktssköterskor i två kommuner i mellersta Sverige deltog i intervjustudien. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv design valdes för att besvara syftet. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna benämndes; Lyhördhet i samtalen, Aspekter som påverkar samtalen, Aspekter som ger meningsfulla samtal. Efter bearbetning ledde analysen slutligen fram till det latenta, underliggande meningarna i intervjutexterna som blev ett tema; Intuition som färdighet. Det framkom att distriktssköterskor inte upplevde samtalen med patienter som får palliativ vård som svåra utan ofta tvärtom upplevdes samtalen meningsfulla och givande. Slutsatsen blev att distriktssköterskor som utvecklat medicinsk kunskap och hade längre arbetslivserfarenhet använde intuition som färdighet i större utsträckning. Several studies focus on the communication between nurses and the patients who received palliative care but not on the conversations as such. It is common for severely ill patients to be cared for at home, which calls for high requirements on the district nurse's skills. The purpose of this study was to explore how district nurses experienced conversations with patients who received palliative care within home care services. The conversations are investigated to achieve in-depth knowledge of the phenomenon. Eight district nurses from two municipalities in the middle of Sweden participated. A qualitative content analysis with inductive design was chosen to answer the purpose of the study. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were named; Responsiveness in the conversations, Aspects affecting the conversations, Aspects leading to meaningful conversations. After processing, the analysis finally led to the latent underlying meaning in the interview texts thus eventually becoming a theme; Intuition as a skill. District nurses did not experience the conversations as difficult, and often the conversations were meaningful and rewarding. The conclusion was that district nurses who developed medical knowledge and had longer work experience used intuition as skill to a greater extent.