Sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet : En studie bland anställda och studenter vid Umeå universitet

Sexuella trakasserier och andra typer av kränkande beteenden är allvarliga problem inom akademin. Det drabbar både studenter och anställda och förekommer inom alla discipliner. I denna studie tar vi hänsyn till utsatthetens olika former och uttryck genom att förutom sexuella trakasserier inkludera förekomst av mobbning, nätmobbning, kränkande särbehandling och ohövligt beteende under samlingsnamnet ’genusbaserad utsatthet’. Syftet med denna rapport är att beskriva förekomst av, och analysera samband mellan, sexuella trakasserier och andra former av genusbaserad utsatthet, samt arbetsmiljö och hälsa bland anställda och studenter vid Umeå universitet. Till grund för denna rapport ligger en nationell prevalensstudie om sexuella trakasserier i akademin som genomfördes inom ramen för Forsknings- och samverkansprogrammet om sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet. På en direkt fråga om respondenten blivit utsatt för icke önskvärd sexuell uppmärksamhet på sitt arbete/sin studieplats så rapporterar totalt 2,2 procent av de anställda och 6,4 procent av studenter att de blivit utsatta. Prevalensen är högre bland kvinnorna i gruppen studenter där 7 procent har utsatts och dessutom är utsatta män (5,5 procent) vanligare bland studenter jämfört med anställda. När frågan om sexuella trakasserier istället bryts ner i frågor om konkreta situationer och handlingar stiger siffrorna betydligt, uppemot hela 51 procent för anställda kvinnor svarade jakande på om de utsatts för minst en av de uppräknade situationerna och 29 procent av männen svarade också ja på dessa frågor. Noterbart här är att nivåerna för anställda kvinnor vid Umeå universitet är betydligt högre i jämförelse med högskolesektorn som helhet. Vad gäller studenterna så är motsvarande siffror vid Umeå universitet dock lägre jämfört med högskolesektorn som helhet, vid frågor om konkreta situationer och handlingar, 16 procent för kvinnorna och 9 procent för männen. Könsskillnader är även noterbara i avseende på mobbning, där andelen anställda som utsatts för mobbning är dubbelt så stor bland kvinnorna jämfört med männen samt att kvinnorna rapporterar högre frekvens. Bland studenterna rapporterar dock män en högre utsatthet vad gäller mobbning. Det finns även könsskillnader kring ohövligt beteende där betydligt fler bland de anställda kvinnorna rapporterar utsatthet jämfört med männen. Sexism i form av sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet kan förstås som ett medel för akademins reproduktion, det vill säga, som en utav de beståndsdelar som upprätthåller och återskapar akademins olika strukturer, hierarkier och ojämlika arbetsplatser. I denna studie blir det tydligt att sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet skapar ett systematiskt och upprepat mönster av ovälkomna händelser. Det kan förstås som institutionella mekanismer och beteenden som härigenom riskerar att normaliseras. Förutom ojämlikhet finns här även andra problem som produceras. I studien finns för både anställda och studenter tydliga samband mellan sexuella trakasserier, de andra formerna av genusbaserad utsatthet och upplevelsen av psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö samt hälsa.