Startskottet har gått : Specialidrottsförbundens arbete med ekologisk hållbarhet

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om Riksidrottsförbundets (RF) anslutna specialidrottsförbunds (SF) arbete med miljömässig (ekologisk) hållbarhet. Det material vi bygger vår analys på är 16 specialidrottsförbunds hemsidor och intervjuer med RF:s hållbarhetssamordnare, samt representanter från nio av förbunden. Genom att använda analysverktyget SWOT visar vi vilka styrkor och svagheter som SF har i sitt arbete med ekologisk hållbarhet, samt vilka hot och möjligheter som finns för ett fortsatt arbete. Vidare tolkar vi materialet utifrån det teoretiska perspektivet ‘känsla av sammanhang’ – KASAM – som handlar om hur hållbarhetsarbetet begrips, hanteras och görs meningsfullt för de som arbetar med detta i ett SF.Rapporten visar att en styrka i arbetet med ekologisk hållbarhet är att många förbund anser att arbetet är viktigt eftersom klimatförändringarna påverkar träningar och tävlingar. En annan styrka är att det i flera SF finns miljöpolicys och checklistor för att agera mer hållbart. Samtidigt är en svaghet att det ekologiska hållbarhetsarbetet inte har en tydlig plats på agendan i flera av förbunden. Därför blir det inte en naturlig del av verksamheten. Brist på resurser är en svaghet för många, men vilka resurser som saknas skiljer sig åt. Det handlar om tid för några och/eller ekonomiska medel för andra. En svaghet som samtliga SF nämner är idrottens beroende av transporter.Det finns stora möjligheter att lyckas med det ekologiska hållbarhetsarbetet eftersom fler SF och medlemmar är medvetna om att det går att göra skillnad. Fler SF-representanter efterfrågar dock ett utökat samarbete mellan SF. Vidare ses avsaknaden av riktlinjer (från RF eller regeringen) som ett hot. För att skapa begriplighet i det ekologiska hållbarhetsarbetet är olika typer av kunskap en viktig grund. Kunskap om miljöfrågan och om hållbar utveckling kan bidra till att man prioriterar och etablerar den på förbundets agenda. Kunskap kan leda till handling, och med resurser som tid och ekonomi är det enklare att hantera arbetet med ekologisk hållbarhet. Alla förbund visar att det är meningsfullt att arbeta med miljöfrågan. De intervjuade representanterna är engagerade och arbetar för att nå omvandling och förändring. Att ha kunskap och att vilja är emellertid inte tillräckligt för att nå resultat när resurser saknas. Intervjuerna mediirepresentanterna visar att de saknar känsla av sammanhang. Kanske har det att göra med att den kunskap som finns refererad i policys och diskuteras i intervjuerna präglas av en naturvetenskaplig förståelse av ekologisk hållbarhet. Det är rimligt att tro att mer kunskap om miljöfrågan inom andra vetenskapliga fält, såsom pedagogik, psykologi, sociologi och historia – som berör ekologisk hållbarhet ur andra perspektiv – skulle kunna fungera stödjande i arbetet.En slutsats för rapporten är att förändringsarbetet med ekologisk hållbarhet kan upplevas som svårt eftersom idrotten även har andra mål att sträva mot som prioriteras före ekologiska hållbarhetsfrågor. Ett sådant mål är att utveckla idrotten att bli högre, snabbare och starkare – alltså att prestera. Idrottens sätt att organisera träning och tävling med mycket resande går på tvärs mot arbetet med att verka för en ekologiskt hållbar utveckling och en mer hållbar värld