Placerade barns utbildningsvägar : Från mellanstadiet till medelåldern

Såväl svensk som internationell forskning visar att barn som placerats i samhällsvård har sämre skolresultat än andra barn. Däremot är kunskapen om hur deras utbildningskarriärer ser ut över en längre tid begränsad. Med hjälp av en femtioårig uppföljning av en kohort bestående av drygt 12 000 personer födda 1953, av vilka nästan 8 procent varit placerade före 13 års ålder, har vi följt deras utbildningsvägar över nästan hela livsförloppet. Analyserna fokuserade på hur de placerade barnens utbildningsambitioner, prestationer och val från årskurs 6 och framåt skilde sig från barn som haft barnavårdskontakt utan att placeras respektive barn utan barnavårdskontakt. Resultaten visade att de placerade barnen genomgående presterat sämre och gjort mindre ambitiösa utbildningsval än barnen utan barnavårdskontakt. Däremot var de placerade barnens utbildning lik och i vissa fall till och med bättre än utbildningen för dem som haft barnavårdskontakt. Våra resultat visade också att möjligheterna att återuppta studier i vuxen ålder tycks ha spelat en viktig roll för alla barn, inte minst de placerade barnen.National and international studies have shown that children with experience of out-of-home care (OHC) have poor school performance compared to their peers. However, we know less about their educational careers over time. Based on a 50-year follow up of 12 000 individuals, out of which nearly 8 percent had been placed in OHC before their 13th birthday, this study mapped out their educational pathways over the life course. The analyses focused on how the OHC group’s educational ambitions, achievement, and choices from sixth grade and onwards differed from children who had come in contact with the child welfare system without being placed, and other majority population peers. The results showed that the OHC group consistently had poorer achievements, and made less ambitious choices compared to their majority population peers. However, the OHC group had similar or even better outcomes compared to the child welfare contact group. The results also showed that opportunities to resume studies in adulthood had played an important role for children in general and children in OHC in particular.