Collectivity in waiting : transnational experiences in Swedish family reunification [Kollektivitet i väntan: transnationella erfarenheter inom svensk familjeåterförening]

Despite notable bodies of literature on waiting in migration, on the importance of families in migrants' decision-making and on transnational family life, the intersection of waiting as a collective experience remains largely unexplored. This study explores the added value of a collective lens on waiting through the case of family reunification in Sweden. With a qualitative method including semi-structured joint interviews, three couples' reunification experiences depict waiting within student migration, refugee migration, for Swedish citizens and their respective partners. The interviews were chosen from a larger research material and analysed thematically with concepts from transnational family studies. Together, they show that collectivity may expand our understanding of waiting. As conditioned by Swedish welfare state, families' caregiving practices were affected by prolonged waiting caused by parallel bureaucratic processes, while uncertain time frames and maintenance requirements undermined the couples' own ability to plan, prompting both activity and passivity among those in waiting. As a lived experience, collectivity added mutual commitment, delegation of care, emotional support, and care practices as important roles in waiting.Trots en betydande mängd litteratur om väntan i migration, om familjens betydelse för beslutet att migrera och om transnationellt familjeliv är mötet mellan de tre, väntan som en kollektiv upplevelse, till stor del outforskad. Denna studie undersöker vad ett kollektivt perspektiv på väntan kan tillföra genom att titta på familjeåterförening till Sverige. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade parintervjuer skildras tre pars erfarenheter av väntan på återförening inom studentinvandring, flyktinginvandring, för svenska medborgare och deras respektive partners. Intervjuerna valdes ur ett större forskningsmaterial och analyserades tematiskt med begrepp ur transnationella familjestudier. Tillsammans visar de att kollektivitet kan bredda vår förståelse av väntan. Familjernas omsorgspraktiker påverkades av den utdragna väntan, orsakad av parallella byråkratiska processer som villkorades av den svenska välfärdsstaten. Samtidigt underminerade osäkra tidsangivelser och försörjningskrav parens egen förmåga att planera. Detta ledde både till aktivitet och passivitet bland de väntande. Som levd erfarenhet synliggjorde kollektivitet ömsesidiga förpliktelser, delegation av omsorg, känslomässigt stöd och omsorgsarbete som viktiga komponenter i väntan.