Stigmatisering av psykisk ohälsa : En litteraturöversikt ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett expanderande samhällsproblem som ställer många krav på vården och individen. Upplevelserna i vårdmötet kan vara både positiva och negativa beroende på vårdpersonalens bemötande som influeras av stigmatisering. Dessa upplevelser kan leda till självstigmatisering hos patienterna som sedan kan påverka deras vilja att söka vård. Hildegard Peplaus omvårdnadsteori används som referensram i denna litteraturöversikt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur stigmatisering av psykisk ohälsa kunde påverka patienters upplevelse av vården. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed användes. I resultatet användes tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades med stöd av ett formulär från SBU. Resultat: Resultatet beskrev hur stigmatisering av personer med psykisk ohälsa förekom inom vården, vilket påverkade patientens upplevelse av vården och gav upphov till självstigmatisering. Det förekom en tydlig maktskillnad mellan patient och vårdpersonal vilket förstärkte känslan av maktlöshet hos deltagande patienter. De kunde känna sig förminskade, kontrollerade och beskrev diskriminerande upplevelser. Vårdpersonalen undanhöll information och struntade i deras rätt till självbestämmande, vilket ökade känslan av rädsla och hjälplöshet. Patienterna uttryckte även att personalen saknade förmågan att visa empati genom att de var avståndstagande och känslokalla. Slutsats: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa inom vården kunde påverka patientens självbild och mående. Diskriminering i form av dehumanisering, icke-personcentrerad vård och förminskande beskrevs. Upplevelsen av stigmatisering kunde hindra patienter från att söka vård och leda till allvarliga konsekvenser för hälsan. För att förbättra patientens upplevelse av vården behöver vårdpersonal få utbildning i ämnet och utveckla förmågan till självreflektion i sitt möte med patienten.Background: Mental illness is an expanding problem in society creating many demands on healthcare and the individual. Experienced encounters with healthcare are both positive and negative depending on the healthcare personnel’s treatment which is influenced by stigmatisation. These experiences can lead to patients’ self-stigmatisation and affect their will to seek care. The theoretical reference frame for this literature overview is Hildegard Peplau's nursing theory. Aim: The aim of this literature overview was to describe how stigmatisation of mental illness could affect patients’ experience of healthcare. Method: Literature overview with qualitative approach. The databases CINAHL, PsycInfo and PubMed were used. Ten qualitative articles were included in the result. The quality of the articles was reviewed according to a form from SBU. Results: The results described the stigmatisation of people with mental illness, which affected patients’ experience of care and generated self-stigmatisation. A power imbalance between patients and health personnel was shown, which reinforced a feeling of powerlessness among the participants. They felt diminished, controlled, and discriminated. The health staff withheld information and ignored their right to self-determination which increased feelings of fear and helplessness. The patients also expressed that the personnel lacked empathy since they were renunciative and emotionally distant. Conclusion: Health care’s stigmatisation of patients with mental illness could affect their self-perception and wellbeing. Discrimination by dehumanisation, lack of patient centred care and diminishing were described. Experiences of stigmatisation could discourage care-seeking and cause severe health consequences. To improve the patient’s experience the healthcare personnel need more knowledge and an opportunity to develop their self-reflection in patient meetings.