Utveckling, Lärande, Forskning? : Slutrapport från genomlysningen av försöksverksamheten med ULF-avtal i Umeå-noden

Hösten 2020 påbörjades en genomlysning av Umeå-nodens försöksverksamhet ULF-avtal (Utveckling, Lärande, Forskning). Genomlysningens syfte var att undersöka hur respektive lärosäte skapar förutsättningar för ULF:s försöksverksamhet med utgångspunkt från nodens gemensamma ställningstaganden som uttryck i nodens ULF-plan; samt identifiera övergripande hinder och möjligheter till samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän inom ramen för utgångspunkterna. I föreliggande rapport redogörs för Umeå-nodens försöksverksamhet ULF ur ett generellt perspektiv, där en samlad bild av lärosätenas arbete med ULF och generella hinder och möjligheter för samverkan synliggörs. Rapporten är en av sju rapporter som författats i genomlysningen, övriga rapporter berör respektive lärosätes ULF-verksamhet. Till Umeå-nodenärutöver Umeå universitet, fem lärosäten knutna; Luleå Tekniska Universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN), Örebro Universitet (ORU), Mälardalens Högskola (MDH) och Högskolan i Dalarna (HDA). Materialinsamlingen har skett via enkäter, intervjuer och gruppintervjuer med lärosätesrepresentanter och dialogforum med skolhuvudmanna-representanter. Analysen av resultatet har utgått från en organisationsteoretisk modell där bland annat aspekter som struktur, kultur och politik lyfts fram. I Umeå-nodens ULF-plan framhålls vikten av; att testa olika samverkansmodeller, utgå från ett symmetriskt komplementärt förhållningssätt, att skolans behov ska vara vägledande, praktiknära forskning av kvalitet och i nära samverkan med verksamhetsutveckling och att lärarutbildningen involveras i försöksverksamheten. Resultatet indikerar att det finns utmaningar och möjligheter relaterade till samtliga områden i ULF-planen. ULF-arbetet i noden genomsyras att ett undersökande förhållningssätt, med låg grad av styrning och hög grad av delaktighet och inflytande. Det finns en ambition och vilja att samverka och föra dialog, där professioner, kompetenser och erfarenheter tas tillvara. Ambitionen angående symmetrisk komplementär samverkan är sympatisk, samtidigt finns det i samverkan inbyggda gränser och asymmetri där olika praktiker har skilda auktoritet. Den struktur, kultur och politiksom genomsyrar lärosätenas och skolhuvudmännens ULF-arbete får betydelse och påverkar konstruktionerna av ULF-verksamheten, samverkansgränserna och de utmaningar och möjligheter som framträder