Choice of literature and the legitimacy of the mother tongue : critical discourse analysis of two textbooks in the course SVA1

Skolverket menar att Sverige är en del av en globaliserad värld. I styrdokumenten för SVA1 poängteras vikten av att SVA-elever möter både skönlitteratur från olika kulturer och litteratur översatt till svenska från deras modersmål. Samtidigt visar tidigare forskning av olika typer av läromedel, att det finns ett starkt fokus på västerländsk litteratur och västerländska normer. Forskning visar också att skönlitteratur inte är obligatorisk i lärarutbildningen för SVA-lärareoch att läroboken är viktig för lärare, framför allt om läraren är ny i yrket. Därtill har yrket fler obehöriga lärare än vad de har behöriga. Läroboken kan därmed fylla en viktig funktion för både lärare och elever när det gäller att möta styrdokumentens krav kring skönlitteratur från olika kulturer. Andraspråksforskningen tar upp vikten av att ge legitimitet till elevernas modersmål, vilket forskningen menar är en central del i elevernas identitetsutveckling. Det är också ett av målen i styrdokumenten för kursen. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 beskrivs som skönlitteratur från olika kulturer. Vilka skönlitterära urval har läroboksförfattarna gjort och vilka av dessa urval är icke-västerländska? Hur stort stöd är dessa två läroböcker för lärare som vill arbeta med icke-västerländsk skönlitteratur? Syftet är också att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 handlar om att jämföra svenskaspråket med elevens eget modersmål. Vilken typ av legitimitet ger läroböckerna till elevernas eget modersmål och på vilket sätt? Postkolonial teori menar att följden av postkolonialismen är att det västerländska har blivit normen och postkolonial teori utgör det teoretiska ramverket för den här uppsatsen. Metoden som används för att analysera de två läroböcker är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och hans verktyg manifesterad intertextualitet, tema, transivitet samt aktiv/passiv röst och nominaliseringar. De två läroböckerna som är föremål för analysen i den här uppsatsen är Svenska impulser 1 SVA (kallad LB1) och Kontext Svenska som andraspråk 1 (kallad LB2). Resultatet av analysen visar att bägge läroböckerna har samma västerländska tendenser avseende litteratur och normer som den tidigare forskningen av läromedel redovisar. Dessa tendenser är mycket starka hos LB2 avseende den litteratur som tas upp och postkolonialismen påverkar också den bild av svensk litteratur som ges, där endast en homogen bild av svensk litteratur framträder. LB1 kan däremot vara ett stöd för oerfarna eller obehöriga lärare att börja arbeta med icke-västerländsk litteratur, då LB1 tar upp flera icke-västerländska författare. Bilden av svensk litteratur i LB1 speglar också det mångkulturella samhälle som finns i Sverige.Avseende den legitimitet som ges till elevernas modersmål finns det både styrkor och svagheter hos bägge läroböcker. Intressant är att LB1 trycker på att modersmålet är en resurs även i andra ämnen, vilket saknas hos LB2. Men LB2 ger större legitimitet till elevernas modersmålgenerellt, då det hänvisas till detta nästan dubbelt så många gånger som i LB1. LB2 tar också upp det i betydligt fler avsnitt i läroboken än vad LB1 gör