Burned out in the emergency room : a quantitative literature study about factors associated with burnout in emergency room nurses

Bakgrund: Sjuksköterskors arbete på akutmottagningar beskrivs som krävande och påfrestande inte enbart relaterat till höga krav på kompetens och bedömning men även sett till arbetets oförutsägbarhet, hög arbetsbelastning, konfrontation med bredden av vårdbehov och exponering för traumatiska händelser. Sjuksköterskor på akutmottagningar kan uppleva arbetsrelaterad stress som inkluderar tillståndet utbrändhet, som enligt tidigare forskning på vårdenheter har visat leda till sämre arbetsmiljö, högre personalomsättning och bristande patientsäkerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga faktorer som har ett samband med utbrändhet hos sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning och sammanställning av originalartiklar med kvantitativ ansats. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och Pubmed. Samtliga nio inkluderade artiklar använde sig utav MBI-enkäten (Maslach Burnout Inventory) för skattning av utbrändhet. Resultat: Kartläggningen av faktorer är uppdelad i två huvudkategorier med vardera två underkategorier: ”individuella faktorer” som omfattar ”personliga förutsättningar” samt ”attityder, känslor och etik”; och ”arbetsrelaterade faktorer” som omfattar ”organisatoriska och interpersonella faktorer” samt ”patientrelaterade faktorer”. Resultatet visade bland annat att ryggsmärta, nivå av mindfulness, nivå av socialt stöd från kollegor och ledning samt exponering för död och lidande var faktorer relaterade till utbrändhet. Slutsats: Kartläggningen av faktorer visar att utbrändhet hos sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar är multidimensionell och eventuella interventioner bör beakta såväl individuella som organisatoriska förhållanden.Background: The challenges and demands of emergency nursing are not only related to high requirements of skills and patient assessment but also due to unpredictability of the work, high workload and exposure to a broad range of care needs and traumatic events. Emergency nurses can experience conditions like burnout, which previous research has shown can lead to increased turnover and worsening of the work environment and patient safety. Aim: The aim of this literature review is to compile the factors associated with burnout in emergency nurses. Method: A quantitative literature review. Searches were conducted in the CINAHL and Pubmed databases. All of the nine included articles utilized the MBI-survey (Maslach Burnout Inventory) for measurement of burnout. Results: The factors are classified into two main categories with each covering two subcategories: “individual factors”, encompassing “personal conditions” and “attitudes, feelings and ethics”; and “job related factors” which contains the subcategories “organizational and interpersonal-” and “patient related factors” respectively. The results show that backpain, level of mindfulness, level of social support from colleagues and supervisors and exposure to death and suffering were among the factors related to burnout. Conclusion: The compilation of factors shows that burnout among emergency nurses is multidimensional and any interventions should consider both individual as well as organizational conditions