The Entire School's Responsibility? : A qualitative study of the coordination of career guidance collaboration in Swedish upper secondary schools

Vägledning i vid bemärkelse beskrivs av Skolverket som all verksamhet som ska bidra till elevers utvecklande av kompetenser relaterade till framtida beslut om studie- och yrkesval. För att elever ska kunna utveckla denna valkompetens krävs det samverkan mellan all pedagogisk skolpersonal och det är enligt Skolverket rektorns ansvar att koordinera detta. Tidigare forskning pekar tyvärr på att rektorer och huvudmän brister i styrning av denna samverkan vilket innebär att ansvaret ofta verkar falla på enskilda studie- och yrkesvägledare. Majoriteten av denna forskning är dock utförd på grundskolenivå vilket lämnar en kunskapslucka gällande hur vägledning i vid bemärkelse ser ut på gymnasienivå. Därför har vi i denna studie sökt att bringa klarhet i hur samverkan kring studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse koordineras på gymnasieskolor, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på och upplever sin roll i denna samverkan.Dessa frågeställningar undersöktes genom en kvalitativ metod bestående av ostrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide och analyserades sedan utifrån två teorier. Den första teorin är Self- determination Theory (SDT) som fokuserar på hur sociala faktorer stödjer eller hindrar folks välmående baserat på tre grundläggande psykiska behov: autonomi, kompetens och tillhörighet. Den andra teorin rör hur Henry Mintzberg beskriver att koordinering av arbetsuppgifter kan ske och hur organisationer tenderar att vara strukturerade.I resultaten visade sig informanterna uppleva sin roll som stödjande till elever och lärare med stort utrymme för dem att utforma sitt eget arbete. Dock så upplevde de att deras kompetenser inte utnyttjas till fullo, delvis då de saknar strukturer och mandat för arbetet med vägledning i vid bemärkelse. Gällande samverkan så beskrivs en situation då lärarnas brist på tid på grund av snäva kursplaner och scheman utgör ett ansenligt hinder, samt att både skolledning och lärare har bristande insyn i vad vägledning innebär