Some educators´perceptions of adaptations in mathematics teaching

Sammanfattning/Abstract Bengtsson, Malin och Sörliden, Sylvia (2022). Några pedagogers uppfattningar om anpassningar i matematikundervisning. Speciallärarprogrammet Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Förväntat kunskapsbidrag är att pedagoger ska kunna läsa denna studie för att få inblick i hur några pedagoger anpassar samt vilka behov några pedagoger ser sig ha av fortbildning för att kunna möta elever i matematiksvårigheter. Vidare är vårt förväntade kunskapsbidrag att se hur matematikundervisningen kan organiseras och utvecklas. Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur några pedagoger upplever att de anpassar för elever i matematiksvårigheter på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå i grundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur några pedagoger upplever att elevers matematikutveckling stärks av anpassningar. Syftet är även att undersöka hur några pedagoger upplever behov av utbildning, fortbildning och kompetens kring anpassningar i matematik. Hur upplever några pedagoger att de anpassar för elever i matematiksvårigheter? Hur upplever några pedagoger sitt behov av utbildning, fortbildning och kompetens för att kunna möta elever i matematiksvårigheter? Teori Studien kommer att se anpassningar ur ett systemteoretiskt perspektiv och ur den utvecklingsekologiska teorin (se exempelvis Bronfenbrenner (1996) och Lind m. fl. (2006)). I tidigare forskning har det framkommit att många forskare förespråkar undervisning inom klassens ram i kombination med intensivundervisning eller en-till-en undervisning (se exempelvis Lunde (2011)). Vidare visar tidigare forskning på att samarbete mellan olika professioner och mellan olika nivåer inom skolverksamheten är av betydelse för elever i matematiksvårigheter (se exempelvis Ekenstam m. fl. 2014)). Variation i undervisningen som olika representationer, arbetsformer, arbetsuppgifter och lärmiljöer påverkar elever i matematiksvårigheter (se exempelvis Frisk (2019)). Metod Studien genomfördes med en kvalitativ metod, i form av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med nio pedagoger som arbetar i grundskolan. Urvalsgruppen valdes ut med ett målstyrt och bekvämlighets urval. Det insamlade materialet analyserades och bearbetades med stöd av tematisk analys. Resultatet presenteras som fyra teman. Resultat Resultatet visar att det finns flera sätt lärarna kan anpassa för elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar att majoriteten av lärarna arbetar i tvålärarskap, vilket medför att de kan dela i statiska eller dynamiska grupper. Resultatet visar även att flertalet extra anpassningar blivit en naturlig del av undervisningen. Genom att lärarna övergår mot anpassningar på gruppnivå så minskar antalet anpassningarna på individnivå. Resultatet visar även att informanterna använder olika anpassningar som struktur med flexibilitet, olika undervisningsupplägg, arbete med stöd och stimulans samt anpassningar efter individens behov. Vidare visar resultatet att specialpedagog och speciallärare uttrycker behov av fortbildning, medan lärarna påtalar behov av samarbete med specialpedagogisk kompentens samt handfasta tekniker och metoder för att kunna utveckla undervisningen och arbete med andra extra anpassningar. Specialpedagogiska implikationer Studien har bidragit med att författarna till denna studie fått syn på att flertalet extra anpassningar i matematik finns på gruppnivå, för samtliga elever att använda. Detta har medfört färre anpassningar på individnivå. Författarna till denna studie kan se att fokus på anpassningar kan leda till att utvecklingen av matematikundervisningen kan komma i skymundan. Vilket kunnat gynnas av förändringsarbete på organisationsnivå mot matematikundervisning som gynnar alla elever samtidigt. Exempelvis hur skolan organiserar matematikundervisningen, pedagogiska resurser samt behovsstyrd undervisning. Förslagsvis en skolövergripande matematikverkstad, organisationsövergripande analys av behov och framgångsfaktorer, gränsöverskridande gruppstrukturer och fortbildning inom ny matematikforskning. Nyckelord Extra anpassningar, matematikdidaktik, matematiksvårigheter, matematikundervisning, matematikutvecklin