Finns det samband mellan stress och fysisk aktivitet under olika perioder hos högskole- och universitetsstudenter? : en tvärsnittsstudie

Syfte. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband samt skillnad mellan högskolestudenters och universitetsstudenters fysiska aktivitet och stress mellan vanliga studieperioder (period 1) och studieperioder med tentor (period 2). Studien granskade även om det förelåg ett samband mellan stress och fysisk aktivitet för kvinnor och om det fanns samband mellan stress och fysisk aktivitet hos män. Hypotesen var att högre upplevd stress skulle leda till lägre fysisk aktivitet och att deltagarna skattade högre stressnivå under period 2 som resulterade i lägre fysisk aktivitet. Hypotesen var också att det förekom en skillnad i upplevd stress mellan könen. Metod. I studien så användes en subjektiv, kvantitativ metod med elektroniska enkäter som skickades ut till 20 stycken olika högskolor och universitet samt delades vidare via sociala medier, vänner och bekanta. Enkäten var konstruerad i tre olika delar. Första delen innehöll allmänna frågor om studiepopulationen. De andra två delarna (period 1 och period 2) bestod av frågor om fysiska aktivitetsvanor och upplevd stress. Fysisk aktivitet skattades genom fem frågor från enkäten GIH:s-hälsotest. För att mäta stress användes Perceived Stress Scale (PSS-10). Frågorna var utformade med skalor från lägst till högst. Frågorna som användes upprepades för period 1 och period 2 i enkäten, så att en jämförelse kunde analyseras mellan perioderna. Det vill säga att samma frågor besvarades två gånger men vid ett tillfälle. Resultat. Totalt utförde 54 deltagare enkäten varav 43 var kvinnor och 11 var män. Genomsnittsåldern var ≈ 30 år. Analyserna visade inget signifikant samband mellan stress och fysisk aktivitet för varken P1 eller P2 eller uppdelat mellan kvinnor och män. Däremot fanns en indikation på ett icke-signifikant negativt samband vilket visade på en riktning att när stressen ökade så minskade den fysiska aktiviteten och nivån av stillasittandet steg. Det var signifikanta skillnader mellan de två perioderna, där det visades att medelvärdena i stress (p= <0.001) och stillasittande (p= <0.001) ökade och fysisk aktivitet minskade (p= 0.002 - 0.017) under period 2 (närliggande tenta). Under period 1 visade ett signifikant värde (p =0.021) att kvinnorna (17,5土7,1) skattade högre stress än männen (11,7土7,5) och att kvinnorna (5.3土2.5) skattade lägre måttlig FA än männen (5.4土2.9). Slutsats. Inga signifikanta samband kunde urskiljas. Däremot visade resultatet en ökad stressnivå hos studenterna under period 2 (närliggande tenta) jämfört med period 1. Förslagsvis bör skolor påbörja med insatser som kan minska stressnivån hos studenter vid närliggande tenta. Högskolor och universitet kan även undervisa i fysisk aktivitet och dess hälsofördelar.