Ett år med Havs- och vattenmyndigheten

Mycket av arbetet under Havs- och vattenmyndigheten, HaV:s, första år har gått ut på att samla kunskap och att skapa dialog. Havs- och vattenmyndighetens egna studier av hur havet mår finns bland annat i förslaget God havsmiljö 2020 som nyligen gick ut på remiss. Arbetet innehåller en beskrivning av alla svenska havsområden samt förslag på miljökvalitetsnormer. Ett viktigt område där HaV vill skapa dialog är vattenkraftens inverkan på den bilogiska mångfalden. Samtidigt som vattenkraften är en betydelsefull förnyelsebar energikälla skapar den också problem för flera arter som är beroende av rinnande vatten. Under våren har HaV hållt flera dialogmöten där olika intressenter har fått ge sin syn på vattenkraften. Laxen i Östersjön har varit ett återkommande tema under Havs- och vattenmyndighetens första år. I december 2011 beslutade HaV att fasa ut fisket med drivlinor i Östersjön, och i våras kom beslutet att senarelägga kustfisket av lax. Allt för att kunna återskapa ett livskraftigt bestånd av vild lax. Havs- och vattenmyndighetens första år har också präglats av at hantera fiskefrågor som en del av ekosystemen. Förutom att fatta beslut om att freda toersken i Gullmarsfjorden och stoppa fisket av den hotade vildlaxen i Östersjön har HaV arbetat med förbud mot utkast av fisk och den svåra frågan hur vi bäst kan reglera fisket i skyddade områden. HaV har direkt och indirekt finansierat flera forskingsprojekt för att ta reda på hur våra vatten mår. En fisk som är föremål för flera studier är tånglaken som är känslig för kemikalier och förhoppningsvis kan användas som en slags varningslampa för havets hälsotillstånd